Erland Mårald är projektledare för projektet "Blickar från periferin."
På konferensen ”Varför är det så bråttom med den gröna omställningen?” presenterades delar av resultaten från forskningsprojektet ”Blickar från periferin” som leds av Umeå universitet. Här undersöker forskarna hur den globala energiomställningen påverkar nordiska glesbygdsområden.
Genom sju fallstudier undersöks hur perifera områden föreställs som den rätta platsen för att skapa ren energi i framtiden. Projektet engagerar forskare inom idé- och teknologihistoria, miljöhistoria, socialantropologi, humanekologi, statskunskap, ekologi och socialvetenskaplig energiforskning.
Projektledaren, professor Erland Mårald, inledde konferensen med föredraget ”Från grå till grön omställning”. Han konstaterar att det skiljer en hel del mellan den omfattande industrialisering som drog i gång i början av 1900-talet och dagens nyindustrialisering.
– Problematiken som fanns för 100 år sedan löstes med politiska processer. Främst handlade det om demokratisering och att införa reformer, regleringar och förbud, berättar han.
Idag är det fortfarande gamla regler som styr.
– Men nu handlar det om acceleration för att kunna öka investeringarna och göra det som behöver göras på ett annat sätt, säger Erland Mårald.
Markbygdens vindkraftpark.
Han betonar att det då gäller att bygga tillit, ömsesidighet och ett skapa ett samhälle som är hållbart över tid.
Docent Therese Bjärstig vid Umeå universitet talade om ”Snålblåst för vindkraft”. Therese har bland annat analyserat hur vindkraft porträtteras av olika aktörer i svensk nyhetsmedia i över drygt två decennier. Den studien visar att vindkraft ofta både ses som en lösning och som ett problem beroende på perspektivet hos olika aktörer.
– Lokala och regionala medier skriver mer om problemen, men över tid har de blivit mer positiva och riksmedia skriver mer om vindkraften som en lösning, berättar hon.
Paneldebattt med Therese Bjärstig, Mikael Ferm, Lisa Omma, Erik Lövgren och moderatorn Sverker Olofsson.
Charlotta Söderberg, professor vid Luleå tekniska universitet, talade om Ketchupeffekten – om samordning i en omställning där tid är en bristvara.
– Den gröna omställningen handlar om ömsesidigt engagemang och samhällsbyggande från centrum till periferi och tillbaka, säger hon.
Annica Sandström, professor vid Luleå tekniska universitet, har tittat närmare på social acceptans. Det handlar då bland annat om hur individer och grupper uppfattar och reagerar på varandra inom ett samhälle.
Annica Sandström har tittat närmare på social acceptans.
– I dag är det främst ytterligheterna som hörs när det gäller den gröna omställningen. Här skulle det behövas en bredare diskussion till exempel genom studiecirklar, menar hon.
Louise Skoog, universitetslektor vid Umeå universitet, talade om polariseringen i den svenska välfärdsstaten. Hon belyste bland annat problematiken om var välfärd och service ska placeras fysiskt i en kommun.
– Detta kan röra upp mycket starka känslor när en uppskattad service försvinner från en ort eller när skolan läggs ner. På samma sätt väcker det starka känslor när anläggningar som man inte vill ha i sin närhet placeras där, konstaterar hon.
Jokkmokk är en av kommunerna som bidrar med stora vattenkraftsvolymer.
Ett flertal andra forskare talade också på konferensen och flera panelsamtal genomfördes. Ett av panelsamtalen hade rubriken ”Social acceptans - för vems skull?” Här lyfte Erik Lövgren, ordförande för Föreningen Sveriges Vattenkraft – och vindkraftkommuner och – regioner upp skillnaden mellan den svenska och norska modellen när det gäller ekonomisk ersättning till vattenkraftskommunerna.
– Den norska modellen, som är en del av den norska regionalpolitiken, är ett bra exempel på hur man kan säkerställa att lokalsamhällen får del av de ekonomiska fördelarna från vattenkraftsproduktionen, säger han.
Lisa Omma från Vapstens sameby betonade vikten av att samerna får större möjlighet än vad som är fallet idag att delta i beslutsfattandet för att säkerställa att deras rättigheter och intressen tas tillvara.
Louise Skoog belyste bland annat problematiken om var välfärd och service ska placeras fysiskt i en kommun.
– Ofta anses vi som kontroversiella och ställer obekväma frågor och hamnar därför inte på valbara platser inom politiken, berättar hon.
Mikael Ferm, som är Piteå kommuns projektledare för vindkraft, berättade om utvecklingen av vindkraften i kommunen och konstaterade att de 500 vindkraftverken i Markbygden bidrar starkt till den gröna omställningen men inte ger speciellt mycket intäkter till kommunen.
– Jag hoppas att vi inom en snar framtid ser att regeringen stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft och att ersättningarna då även omfattar befintliga vindkraftverk, säger Mikael.
Lisa Ommabetonade vikten av att samerna får större möjlighet än vad som är fallet idag att delta i beslutsfattandet för att säkerställa att deras rättigheter och intressen tas tillvara.