Ulf Tynelius konstaterar att en del i ambitionen om ett konkurrenskraftigt investeringsklimat är att ha en effektiv mottagandeprocess i de kommuner som berörs.
Tillväxtanalys har i fyra rapporter studerat vad gigainvesteringarna innebär för kommunerna i norra Sverige som de etablerat sig i, bland annat i Skellefteå. Huvudfrågorna har varit: Vilka förväntningar ställs på kommunernas mottagande och hur arbetar de? Vilka förutsättningar finns för arbetskrafts- och kompetensförsörjning inom den gröna omställningen? Dessa rapporter presenterades på ett seminarium i Skellefteå.
– Det är nyttigt att ta del den här informationen för vi behöver lära oss mitt i steget, säger Helena Renström, som tidigare var marknadschef på Skellefteå kommun och som nu leder satsningen Social Expo 2026 i Skellefteå.
Ulf Tynelius, analytiker på Tillväxtanalys, konstaterar att en del i ambitionen om ett konkurrenskraftigt investeringsklimat är att ha en effektiv mottagandeprocess i de kommuner som berörs.
– Det finns skäl att dra lärdom från de kommuner som har de praktiska erfarenheterna. På så sätt är vi bättre rustade för framtida investeringar, oavsett var de sker, menar han.
Vid tillkomsten av rapporten ”Att landa en gigainvestering” har Tillväxtanalys genom ett fyrtiotal intervjuer i Skellefteå, Boden och Luleå hämtat erfarenheter från det kommunala mottagningsarbetet.
– Under dessa extraordinära förhållanden prövas arbetssätt, strukturer och regelverk som utformats för mer normala förhållanden, säger Ulf Tynelius.
Den ökade inflyttningen till Skellefteå kommun, i spåren av Northvolts etablering, är ett konkret exempel på att jobbmöjligheter kan generera ökad inflyttning.
I rapporten berättar man om stora utmaningar för de mottagande kommunerna. Det kan handla om utbildning, tillståndsprocesser, planeringsfrågor, kollektivtrafik, infrastruktur, välfärdstjänster, kultur, internationalisering, miljö, riksintressen, arbetsmarknad och inte minst bostäder.
– Det är tydligt att kommunerna tvingats att agera utanför traditionella verksamhetsområden och uppdrag. Nya arbetssätt utvecklas och utvärderas simultant utan tillgång till något facit, berättar Ulf.
Det privata näringslivets processer är snabba och behöver vara så ur ett konkurrensperspektiv. Det finns en förväntan på, och ett konkret behov av, att kommunen ska hantera frågor och processer både skyndsamt och effektivt.
"Det är nyttigt att ta del den här informationen för vi behöver lära oss mitt i steget", säger Helena Renström.
– En mycket tydlig uppfattning hos en majoritet av våra respondenter är dock att statliga aktörer och processer ofta fortsätter att arbeta i sin ”normala” takt och form. Dessa kommuner ser långsamma processer och ovilja till prioriteringar som hinder för en framgångsrik etablering, säger Ulf.
En så här stor investering kan innebära en ökad skuldsättning för kommunen under ett antal år innan intäktssidan, om allt går som planerat, ”hinner i kapp”.
– Men det finns ingen garanti för framgång. Kommunens insatser och ekonomiska åtaganden löper en risk att helt eller delvis gå förlorade. En risk som idag i princip ligger helt på kommunen. Situationen är inte enkel, konstaterar Ulf Tynelius.
Tillväxtseminarium arrangerade ett seminarium i Skellefteå kring gigainvesteringarna.
I rapporten ”Ny kraft i norr” analyseras den gröna nyindustrialiseringens förutsättningar i Norrbotten och Västerbotten, utifrån arbetskrafts- och kompetensförsörjning. I rapporten har man utgått från olika scenarier.
I ett basscenario görs beräkningar utan att aviserade industriinvesteringar beaktas.
– Då handlar det om ett underskott på omkring 15 000 personer i arbetskraften år 2035, berättar Federica Calidoni, analytiker på Tillväxtanalys.
"Mycket talar för att en ökad inflyttning i huvudsak måste handla om arbetskraftsinvandring samtidigt som förutsättningarna för sådan inflyttning är oklara med dagens migrationspolitik", säger Federica Calidoni.
Om de gröna investeringarna genomförs blir underskottet enligt rapporten 27 000 personer. Det ökade underskottet kan kopplas till den ökade efterfrågan på arbetskraft inom bygg- och verkstadsindustrin samt stål- och metallindustrin.
Redan i basscenariot konstateras att inflyttad kompetens kommer krävas för att möta den ökade efterfrågan i norra Sverige. Beräkningarna i investeringsscenariot förstärker den slutsatsen ytterligare. Den ökade inflyttningen till Skellefteå kommun, i spåren av Northvolts etablering, är ett konkret exempel på att jobbmöjligheter kan generera ökad inflyttning.
– Mycket talar för att en ökad inflyttning i huvudsak måste handla om arbetskraftsinvandring samtidigt som förutsättningarna för sådan inflyttning är oklara med dagens migrationspolitik, säger Federica.
Tillväxtanalys konstaterar att om man ska kunna få ökad inflyttning krävs att kunna erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer. Det handlar både om bostäder, tillgång till god service, attraktiva urbana miljöer i anslutning till naturmiljöer och ett kommersiellt, kulturellt och utbildningsmässigt utbud som framför allt kan attrahera yngre personer.
Regionförstoring är en annan möjlighet som kan skapa bättre förutsättningar för företag och arbetstagare att hitta den kompetens som efterfrågan.
– Här är Norrbotniabanan av central betydelse, säger Federica.
"Den övergripande slutsatsen är att finansieringsmöjligheterna för det befintliga näringslivet inte har förändrats påtagligt efter gigainvesteringen". säger Jörgen Lithander.
I rapporten ”I spåren av en gigainvestering” har Tillväxtanalys undersökt om finansieringsmöjligheterna för näringslivet i Skellefteå har påverkats av den massiva investering som Northvolts etablering inneburit. Intervjuerna med 43 personer och 27 organisationer har genomförts under perioden januari till juni 2024, vilket innebär att de inte har påverkats av de ekonomiska störningar som Northvolt kommunicerade under hösten 2024.
– Den övergripande slutsatsen är att finansieringsmöjligheterna för det befintliga näringslivet inte har förändrats påtagligt efter gigainvesteringen. Positiva förändringar handlar genomgående om ett större externt intresse för Skellefteå samt en ”mental” effekt med ökad framtidstro, säger Jörgen Lithander, analytiker på Tillväxtanalys.
I rapporten ”Nyindustrialiseringens påverkan på arbetskraften i Skellefteå” sätter rapporten in Skellefteå i ett perspektiv som visar vad som har hänt kommunen i och med de storskaliga investeringarna från 2017 och fram till och med 2023. Både befolkning och antal sysselsatta i Skellefteå har ökat under perioden 2015–2023.
– Majoriteten av de sysselsatta både bor och arbetar i Skellefteå. Under de senare åren visar statistiken också på en betydande ökning av antalet pendlare. Det gäller individer som är folkbokförda i Sverige men även utländsk arbetskraft som, under kortare perioder, är anställda av utländska arbetsgivare, berättar Federica.
Under 2023 var det drygt 56 procent av de nyanställda, 1 900 personer, bosatta i Skellefteå.
– De övriga cirka 1 500 personer, bor på annan ort, de flesta i Stockholms län, Västra Götaland och i Gävleborgs län, säger Federica Calidoni.