Räddningsaktion för livet i Tallån

Malin Isaksson och hennes gäng har som mål att återställa den naturliga miljön i Tallån, men först måste de utföra det svåra uppdraget att rädda en unik livsform från utrotning.

Malin Isaksson jobbar för att miljön i Tallån ska bli livskraftig igen.

Malin Isaksson jobbar för att miljön i Tallån ska bli livskraftig igen.

Foto: Åsa Juthberg

Skellefteå2023-10-06 08:00

Då flottning pågick längs åarna flyttades stenar för att timret skulle ta sig fram. Ingreppen innebar en försämrad livsmiljö för de flesta djur och över tid har det påverkat generation efter generation. Malin Isaksson är biolog på fiskeutvecklingsenheten på Skellefteå kommun, och nu jobbar hon och hennes kollegor med att få tillbaka livskraften i åarna. Arbetet är en del i att stötta den lokala fiskeföreningen i att erbjuda ett attraktivt fiske. 

undefined
Malin Isaksson är biolog och jobbar på fiskeutvecklingsenheten på Skellefteå kommun.

– Före restaurering går vi längs vattendrag och kollar vilken påverkan som finns och samlar in grunddata. Då ser vi vad som behöver åtgärdas och kan söka finansiering för det. Nu är vi inne i fasen där vi ska återställa ån till mer naturliga miljöer. Samma jobb har gjorts i Sikån och Risån som också mynnar ner i Bygdeträsket, men där finns inga flodpärlmusslor vad vi vet. 

Flodpärlmusslorna, ja. För att kunna restaurera Tallån måste först flodpärlmusslorna flyttas. Och de är många - hittills har närmare 3 000 musslor plockats upp på en liten sträcka. De flyttas uppströms dit det inte kommer någon grävmaskin som riskerar att krossa dem.

– Det är ett viktigt jobb med tanke på att de är fridlysta och har en mycket speciell livscykel, säger Malin.

undefined
En flodpärlmussla som är fem centimeter lång är ungefär 25 år gammal. Den större är omkring hundra år, säger Malin Isaksson.

Flodpärlmusslan är beroende av öring för att reproducera sig. Hanen skickar ut sina spermier i vattnet, honan står nedströms och filtrerar vattnet och får på så sätt in spermierna i kroppen och befruktar sina ägg. Sedan skickar hon ut sina små larver som för att överleva måste fastna på gälarna på en öring och leva där som parasiter i ungefär ett år innan de är mogna. 

– Öring som haft larver på gälarna blir immuna så det behövs hela tiden nya öringar som kan bli infekterade. Vi hoppas att restaureringen ska leda till att det blir mer öring i ån, och att både öring och flodpärlmusslor gynnas.

undefined
Det pågår en slags flottning av flodpärlmusslor i Tallån, av Alexander Dahlberg och Tommy Boström.

Malins gäng består av Pelle Delborn och Amanda Sandberg, som ska arbetsleda grävmaskinerna när de kommer, och Alexander Dahlberg, som är den erfarne koordinatorn som hjälper arbetsledarna om de kör fast. Och så Tommy Boström, som idag är den som dyker i Tallån. Övriga vadar i vattnet och går med vattenkikare, men de skulle behöva fler dräkter som håller dem torra. Det är den som snorklar som ser bäst och plockar flest musslor.

– Det känns bra att göra det här men det är arbetskrävande. Vi har kraftsamlat och är hela vårat gäng som ska hinna göra jobbet på fyra dagar innan grävmaskinerna kommer, säger Malin. 

Flodpärlmusslan

Musslan lever nedgrävd och har höga krav på sin miljö. Vattnet ska vara klart, syrerikt, näringsfattigt och ha högt pH-värde. 

Musslan har försvunnit från drygt en tredjedel av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet.

Musslans pärlor bildas då främmande partiklar följer med vattnet in i musslan då den andas och äter. Om musslan inte kan göra sig av med partikeln så överlagras den med pärlemor från manteln i musslans skal. Pärlfisket förbjöds i Sverige 1994.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!