Besökare på ForskarFredag, som arrangerades av Skellefteå kommun, var studenter och gymnasielever med lärare samt allmänheten. Andra aktiviteter under dagen var bland annat en forskarmässa och workshops.
Karl Andersson, tillförordnad verksamhetsledare vid Centrum för distansöverbryggande teknik på Luleå tekniska universitet i Skellefteå höll en föreläsning. Han berättade om projektet ”Full täckning för en levande landsbygd”. Detta handlar om hur man med innovativ användning av modern teknik förhoppningsvis ska få full internettäckning även på landsbygden.
Han inleder med att konstatera att det nationella målet är att till 2023 ska hela Sveriges befolkning ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.
– Det är ett mycket tufft mål, konstaterar Karl Andersson.
Han presenterar flera vägar för att tänka nytt inom detta område. Den ena vägen är att skapa digitala oaser där det finns god täckning.
– Det kan till exempel vara en bra lösning för besöksnäringen och för lantbrukare.
Den andra vägen handlar om mikrooperatörer, det vill säga lokala initiativ för att bygga egna mobilnät.
– Istället för att vänta på att de stora operatörerna gör något kan ett alternativ vara att bygga egna mobilnät där man använder 3G, 4G eller 5G-teknik, berättar Karl.
Det gäller också att hitta nya sätt att dela spektrum.
– Dagens licenssystem är inte bra för landsbygden. Det måste till ett annat licenssystem som är kopplat till fastigheter och det ska då vara möjligt att köra med roaming mot de nationella operatörerna.
Man kommer också att testa nya sätt att nå internet. Det kan till exempel göras genom att sätta upp basstationer.
– TV-masterna som är över 300 meter höga borde också kunna användas till detta. Detta tittar vi på tillsammans med Ericsson som är en av projektets företagspartner.
Fyra pilotplatser för test av ny teknik har utsetts.
– Dessa är Glommersträsk, Vilhelmina, Vännäs och Övertorneå. Senare tillkommer testplatser i Sorsele och Jokkmokk, berättar Karl Andersson.
Projektet pågår till den 30 april 2020.
– Sedan räknar vi med att projektet fortsätter och då med inriktning på att skapa kommersiella produkter, avslutar han.
Maria Forsell, miljöchef vid anrikningsverket i Boliden och utvecklingsingenjör Isabell Lundberg berättade om hur man arbetar med efterbehandlingen av Bolidens nedlagda gruvor.
– Totalt har vi 65 sådana, konstaterar Isabell.
I sommar har Boliden arbetat med efterbehandlingen av det sex hektar stora gråbergsupplaget vid Näslidengruvan med hjälp av helt ny teknik där man använt restprodukter från massaindustrin.
– Vi har också transporterat bort 100 000 kubikmeter avfall från den nedlagda Långselegruvan. Detta placeras i det nedlagda dagbrottet i Boliden.
Förutom arbetet med dagbrottet avslutar Boliden nu även efterbehandlingen av det gamla sandmagasinet i Gillervattnet. Hur de nya efterbehandlade områdena ska användas i framtiden har bland annat ventilerats i form av medborgardialoger där Bolidenbor och Bolidenbolagets medarbetare engagerat sig i medborgardialoger och workshops. Under ForskarFredag berättade Maria och Isabell om de visioner som man nu ska arbeta med att realisera.
– Bland annat kan det bli aktuellt med en rekreationsstig i Gillervattnet som kan användas hela året. Vi har också skissat på grillplatser och spänger som kan ta fågelskådare ut mot vattnet, berättar Isabell Lundberg.
Där dagbrottet tidigare varit har man bland annat skissat på lekytor och uteklassrum. Planer finns också på att det här kan finnas utställningsytor där Boliden kan visa upp vad de sysslar med.
– Detta är fortfarande bara visioner och det kommer att finnas möjligheter för alla berörda att tycka till innan satsningarna genomförs, avslutar Maria Forssell.
Den licentiatuppsats som spikades var Dietrich Bucks, som handlar om hur man kan vidareutveckla korslimmat trä.
Stiftelsen Rönnbäret, som verkar för utveckling av forskning och högskoleutbildning i Skellefteå, delade genom kommunfullmäktiges ordförande Tomas Marklund (S) ut sex stipendier. De som fick ta emot dessa var från Luleå tekniska universitet:
– Johannes Huber, för Wood-Kart en gokart byggd i trä, 55 000 kronor.
– Math Bollen, för elmarknader och framtida distributionsnät, 300 000.
– Robert Brännström, fick två stipendier på 300 000 kronor vardera, för doktorand dataspel och för spel och lärande och speldoktorand – tillämpad datorspelsteknik.
– Sarah Rönnberg, för småskalig elproduktion, 300 000.
Dessutom fick Gunilla Strandberg, Umeå universitet, 250 000 kronor för ”Leva livet bäst möjligt” som handlar om utveckling av äldreomsorgen.