Joakim Dahlgren (S), ordförande i gymnasienämnden, berättade att Skellefteå ligger något över rikssnittet i frånvaron.
Norran kunde berätta den 6 februari att frånvaron bland Skellefteås gymnasieelever har ökat rejält i årskurs två och tre. För en tid sedan blev det möjligt att själv anmäla sin frånvaro via en e-tjänst, utan att vårdnadshavarna informeras. Ett brev har också skickats ut till vårdnadshavare där problemet beskrivs.
Det föranledde en debatt under onsdagen. Andreas Löwenhöök lyfte frågan i en interpellation till gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S).
– Enligt skolverket måste skolan arbeta aktivt med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro. Att elever har hög närvaro och trivs i skolan är en grundförutsättning för att tillgodogöra sig undervisning och kunskap. Det leder till högre måluppfyllelse, säger Andreas Löwenhöök, som också frågar efter hur utvecklingen exakt är i Skellefteå.
Joakim Dahlgren berättade följande:
Den totala frånvarotiden låg på ett ungefärligt snitt på strax under 17 procent under läsåret 2022/23. Under höstterminen och fram till 14 februari ligger frånvaron på 15 procent.
Enligt statistik från databasen Kolada låg Skellefteå under 2023 något över rikssnittet vad gäller gymnasieelever med indraget studiestöd på grund av ogiltig frånvaro. Rikssnittet låg på 9,8 procent och Skellefteå låg på 11,2 procent. Ser man till jämförbara kommuner ligger Skellefteå på plats 21 av 30.
– Eftersom gymnasiet är en frivillig skolform är det inte möjligt att använda tvingande incitament för att främja närvaron, förutom indraget studiestöd. Därför behöver gymnasiet framför allt arbeta med hur elever kan motiveras till att vara närvarande i skolan och fullfölja sin utbildning, säger Joakim Dahlgren, och säger också:
– Nu under vårterminen har gymnasiet vänt sig till gymnasieelever via Ung åsikt och bett om elevernas input. Eleverna uppmanas att komma med förslag på vad skolan skulle behöva förändra för att minska den sporadiska frånvaron.
Fler var bekymrade över utvecklingen i gymnasieskolan.
– Det är viktigt att stoppa frånvaron. Ju mer en elev missar i kunskap desto mer försämras framtidsperspektiven och karriärmöjligheterna, säger Christina Soldan (L).
– Jämfört med andra kommuner har Skellefteå ett tydligt problem. Man behöver inte göra det lättare att anmäla frånvaro utan att involvera föräldrar. Här saknar jag konkreta och målinriktade åtgärder, säger Andreas Löwenhöök.
Jens Wennberg (L) kan tänka sig att börja diskutera om gymnasieskolan ska vara obligatorisk.
Kornelia Paulander (C) vill att eleverna ska förstå konsekvenserna av sin frånvaro.
– Man kan förstå om man varit på kvällsjobbet eller på en sen träning, men man måste bli medveten om konsekvenserna att man inte är på lektionerna, säger Kornelia Paulander (C).
– Vi kan inte ställa de krav vi vill ställa, men det går som förälder att ställa frågan ”Varför är du hemma igen”. Vi jobbar mycket i skolan med de elever som har frånvaro för att lyfta dem från F till E, säger Daniel Ådin (S).
– Det är ju inte så att vi ligger på latsidan, utan det här är en fråga som följs upp kontinuerligt i gymnasienämnden. Vi måste hitta nya vägar att jobba med de utmaningar vi ser. Närvaron i skolan är jätteviktig, men det är inte tvärvänt på en kvart, säger Joakim Dahlgren.
Eftersom Joakim Dahlgren bara gjorde detta inhopp i debatten efter interpellationssvaret så var Andreas Löwenhöök inte nöjd.
– Det är för svagt. Man ser problemen, men vad gör man? Jag förväntar mig att det här är högt på agendan.