Förr hade sättare och därefter perforatriser skrivit in manusen. 1988 får journalisterna datorer och skriver texterna själva i datasystemet. Här utbildas Lars Andersson (t h) av Roger C Åström.
Om vi börjar med distributionen så fanns ingen avancerad utdelning när tidningen startade. Kanske fanns några lastbilar, i övrigt kördes buntarna ut med hästskjuts, senare även med tåg. Entusiaster tog vid för dela ut tidningar och sälja lösnummer. Folk kunde gå långa sträckor för att hämta sin tidning.
I dag kan du via internet läsa webb- eller e-tidning när och var du vill. Norrans närvaro på webben inleddes för övrigt 1996.
Nästa förändring handlar om produktionstekniken. Ända fram till 1970-talet gjordes sidorna av bly sedan kom enklare datateknik då man kunde byta till fotosättning. 1988 fick reportrarna datorer och kunde skriva in texterna själva.
Nästa steg blev att flytta redigeringen (formgivningen av sidor) till datorer. Successivt har även detta blivit automatiskt och i april 2020 slutade de sista redigerarna. Nu skriver reportrarna texter som passar i givna luckor på sidorna. Smärre justeringar görs av redigerare i Norrköping.
Journalisterna tar även bilder, och särskilda fotografer inte finns längre.
Upplagan är ett kapitel för sig. År 1911 trycktes den nystartade tidningen i 1 535 exemplar och när Norran var som störst år 1992 gjordes 33 680 exemplar varje natt. Mer än 80 procent av alla hushåll köpte då tidningen.
Sedan började nedgången. Den berodde på minskad befolkning, men det var också minskat intresse för att läsa en papperstidning. Med tiden gav också internet nya möjligheter till information.
I dag trycks 13 500 tidningar varje kväll, medan den digitala läsningen ligger på rekordhöga nivåer. Antalet människor som dagligen läser något från Norran, alla kanaler, beräknas nu vara cirka 62 000.
Även ägandet har genomgått förändringar. Vid starten var tidningen aktiebolag med många ägare. Men grundaren Anton Wikström dominerade och med tiden blev Norra Västerbotten ett familjeföretag.
Så var det ända till 1972 när aktierna såldes till en stiftelse, som leddes av aktiva från Folkpartiet och nykterhetsrörelsen. På så vis skulle man trygga tidningens inriktning.
2019 gjordes nästa stora förändring. Stiftelsen sålde tidningsrörelsen till bolaget Norrmedia som i sin tur ägs av Norrköpings Media AB. Norran ingår numera i en "familj" med 17 svenska dagstidningar.
Till sist kommer vi till personalen. Från början fanns bara en journalist, redaktören, som skrev artiklarna. Dessutom innehöll tidningen bidrag från ortsskrivare samt mycket in- och utrikes. Däremot var sätteri och tryckeri personalkrävande, och den första noteringen om antal anställda från år 1913 säger att de var 7-8 personer.
I slutet av 1980-talet hade Norran växt till cirka 180 anställda. Alla arbetade inte på centralredaktionen, utan det fanns som mest tio lokalredaktioner.
Därefter har styrkan minskat successivt. Från början berodde det på att tekniska jobb försvann, sedan på allmänna besparingar när upplaga och annonser minskade.
Den största nerdragningen i Norrans historia gjordes våren 2020 då uppgifter datoriserades eller flyttades till Luleå/Norrköping. 28 personer slutade varav 19 sades upp och nio slutade efter frivilliga uppgörelser.
Nu har arbetsplatsen i Skellefteå 22 anställda journalister, en frilansare, sju annonssäljare, en grafisk formgivare och en som planerar distributionen.
Antalet skrivande reportrar är samma som innan nerdragningen och närområdet bevakas på oförändrat vis.