Hela 34 procent av invånarna i Skellefteå, Norsjö och Malå anser att skola och utbildning är de näst viktigaste framtidsfrågorna. Det visar den opinionsundersökning som Norran gjort tillsammans med Ipsos.
Får inte leda in i återvändsgrändOfta handlar vår rapportering om skolbyggnationer, tajta budgetar, politiska debatter och fallande resultat. I mindre grad berättar vi om nya idéer kring skola och undervisningen. Hur kommer skolan att se ut om 10–20 år? Vilka ämnen kommer barnen och ungdomarna att studera i framtiden och hur kommer de att tillägna sig kunskaperna? Och vad händer med lärarna? Det ville undertecknad ta reda på i denna fördjupning om Skelleftebornas viktigaste framtidsfrågor.
”Vi kommer inte att få mer pengar”Det är tydligt att förvaltningschef Anders Bergström är en aning bekymrad. Än så länge har man lyckats hyfsat med rekryteringen av lärare. Cirka 80 procent av lärarna är behöriga. Det finns några vakanta tjänster. Men det är svårt att få tag i både fast personal och vikarier, särskilt när det gäller förskollärare och utbildade medarbetare.
– Vi bedriver rekryteringskampanjer, pensionerade lärare fortsätter jobba och vi tar hjälp av lärarassistenter.
Mötet mellan lärare och elev viktigast– Men det är en kamp om arbetskraften. För fem till tio år sedan hade vi fler sökande på varje annons, tillägger han.
Hur ser rekryteringsbehovet ut närmaste fem åren?
– Det är svårt att göra en prognos. Det hänger mycket på vad som sker i övrigt i samhället när det gäller etableringar exempelvis. Tittar vi på utvecklingen som den sett ut hittills så handlar det om 50 nya medarbetare varje år. Om Northvolt sätter spaden i jorden kan det innebära en fördubbling. Men kommer flera stora etableringar så kan det innebära att jag kan behöva rekrytera fyra gånger så många medarbetare, säger han.
Fortsätter trenden så växer vi ur de skollokaler vi har centralt i dag om några år då det kommer stora barnkullar.
Han konstaterar att det samtidigt pågår en hemvändartrend. Och de elever som flyttat hit bor mer centralt än tidigare. Vissa serviceorter påverkas av urbaniseringen och därmed blir det problem med underlaget för skolan.
Fler unga måste välja SkellefteåFör tio år sedan var det 8 800 elever i grundskolan. Det är lika många som i dag, men för några år sedan var man nere under 8 000.
– Fortsätter trenden så växer vi ur de skollokaler vi har centralt i dag om några år då det kommer stora barnkullar. Ännu mer bekymmer har vi med förskolorna, säger han.
Som chef måste jag även vara öppen för utvecklingen och få ihop det gamla med det nya.
Känner sig obekväm
Anders Bergström har många tankar om vad som händer nu när Skellefteå håller på att bli en stad på riktigt med allt vad det innebär med ändrade boendemönster.
Han grubblar också mycket på vad som kommer att finnas kvar av skolan om 20 år i och med de stora samhälleliga utmaningarna.
– Det är en jättelång tid och allt händer så fort nu. Själv tycker jag om att skriva med penna på papper. Jag har förlikat mig med att jag känner mig obekväm med utvecklingen. Jag måste få vara det. Som chef måste jag även vara öppen för utvecklingen och få ihop det gamla med det nya. Men all osäkerhet ställer till det och det är svårt att ha visioner i något så ogreppbart.
Skellefteås politiker om utmaningarnaHan tror att det som klarar sig bäst i omställningen är de verksamheter som delar med sig av lyckade och misslyckade projekt.
– Man måste våga testa nya saker.
Hur tror du skolan ser ut i framtiden?
– Jag tror inte att skolan upphör att existera och jag tror att vi vill fortsätta mötas IRL, trots digitalisering, robotisering och hologram. Människor mår bra av närhet till varandra – även om allt det andra går att lösa tekniskt, säger han.
Vilka ämnen studerar eleverna?
– Backar vi 20 år så hade vi maskinskrivning, barnkunskap och datakunskap. Det är ämnen som inte finns kvar i dag. Vilka ämnen vi läser framöver kommer förstås att ändras, säger han.
– Man kan fråga sig hur det blir med språk då man kan göra en direktöversättning via mobilen. Jag tror vi kommer att utbilda i språk men ämnet förändras och frågan är i vilka språk vi utbildar – kinesiska blir det definitivt.
Klimatflyktingar
Han tror även att vi får se allt fler adaptiva läromedel som anpassar sig efter den nivå som eleven befinner sig på.
– De coachar sedan eleven så den kan förbättra sig. Tänk schackdator.
Han spår även att vi kommer att uppfatta oss i större utsträckning som världsmedborgare och klimatförändringarna påverkar oss mer.
– Vi kommer att ta emot klimatflyktingar, men förmodligen kommer även personer hit som vill ha en annan livssituation, exempelvis de som vill flytta från trångbodda städer i Europa till Västanträsk.
Mer fysisk aktivitet
Folkhälsan blir allt viktigare då vårdens belastning måste minska. Anders Bergström tror att vi därför har mer fysisk aktivitet i skolan – varje dag.
Man måste tänka att varje dag är första april.
– En viktig uppgift för skolan tror jag blir att skapa väl fungerande samhällsmedborgare. Det är svårt att säga exakt vad det innebär men det handlar förmodligen om vissa baskunskaper som bygger på vår värdegrund som samhälle.
Vad kan det handla om?
– Förmågan att inordna sig under gemensamma mänskliga värden, livskunskap. Jag tror även etikfrågor blir allt viktigare, säger han.
Något han oroar sig över är att det sprids mycket felaktig information i samhället och det blir viktigt för skolan att lära människor navigera rätt. Förr fanns kunskap på bibliotek, hos läraren och i Nationalencyklopedin. I dag finns den överallt.
– Man måste tänka att varje dag är första april. Vi jobbar redan nu mycket med källkritik. Tioåringarna i dag vet mycket mer i dag än vi gjorde som tioåringar. Samtidigt är deras kunskap fragmenterad – viss kunskap saknas, säger han.
– Kanske måste vi tillbaka till Knatte, Fnatte och Tjatte, basen för överlevnad, att lära ut hur man gör upp eld, fiskar, naturlära. Mer utbildning om hur kretslopp och miljön fungerar.
Något annat som kommer att påverka skolan mycket är de digitala framstegen, exempelvis artificiell intelligens, AI.
– Utmaningen är att det vi gör ska vila på vetenskaplig grund. Det är svårt att veta då tekniken är ny.
Lärarens roll blir coachande och stödjande, spår han. Genomgångar kommer alltid att filmas och läggas ut så att eleverna kan se dem igen. Han gissar att pedagogik trots detta kommer att behövas.
– Men frågan är om vi behöver allmänlärare eller specialister? Jag är däremot ytterst tveksam till att alla lärare ersätts av robotar. Jag tror det blir mer att lärarna arbetar i team.
Gamla skördetider
Däremot måste lärarutbildningen förändras så att fler har möjlighet att bli lärare. Helst skulle han se att det fanns en lärarutbildning på plats i Skellefteå.
– Då skulle man kunna kombinera en anställning med studier.
Han tror att det finns fler andra yrkesgrupper i framtidens skola; socionomer, medarbetare som arbetar med folkhälsa och fler lärarassistenter.
– Jag tror även att man måste fundera över läsåret. Det bygger på gamla skördetider. Ska vi ha den uppdelningen?
Svårast är ändå att navigera i osäkerhet och när allt går allt snabbare. Det är helt enkelt svårt att ta fram några säkra prognoser.
– Men vi vet att vi får fler äldre och yngre. Det blir därför en utmaning att klara välfärden, säger han.