Resor med tåg i Europa, mycket ljusdekorationer, party med vänner och mer grönt på julbordet. Det är några trender som etnologen Charlotte Hagström tror kan få genomslag framöver.
Hon är lektor i etnologi vid Lunds universitet och en av redaktörerna för forskningsantologin ”Nu gör vi jul igen” – om julen i vår tid.
Julen är slut för det här året, men hur kommer det att bli framöver egentligen? Sker det inte en hel del förändringar just nu, och går det inte ovanligt snabbt?
Nej, först är det kanske på sin plats att reda ut detta – traditioner är i ständig förändring, för de som trodde något annat.
– En del skriker om att alla traditioner är på väg att försvinna, men så har det alltid varit. Det kan vara svårt att se när man är mitt uppe i förändringen. Det är lättare att titta bakåt och se vad som hänt.
Så här smaskigt kunde julbordet se ut för drygt hundra år sedan. Men det varierade också beroende på var i landet man bodde. Julkorvar, lutfisk, potatis, ost, bröd och smör stod bland annat på borden, som var betydligt spartanskare än dagens bord.
Segt julfirande
Det handlar helt enkelt om att traditionerna måste tala till dem som utövar dem för att de ska upplevas som relevanta. Därför kan mycket riktigt en del traditioner vara på väg att försvinna.
Charlotte Hagström nämner bland annat grisfötter och lutfisk på julbordet, vilket blir allt ovanligare och att barn i dag kanske inte är lika intresserade av att se Kalle Anka på julafton.
– Samtidigt är julen en ganska seg tradition. Det finns fortfarande många gamla saker som hänger med.
Förändringarna av traditioner beror både på stora samhälleliga förändringar och på individuella.
När det gäller samhälleliga förändringar nämner hon bland annat en rörelse mot mer vegetarisk och vegansk mat.
– Om fler äter mer grönt måste även julmaten förändras. Vi gjorde en studie om detta 2006, innan den stora klimatdebatten kom igång och redan då såg vi förändringar, säger Charlotte Hagström.
Hon påpekar även att det finns en annan syn på vad som är hälsosamt och att vi i dag kan köpa mer julmat som är färdiggjord, exempelvis pepparkaksdeg. Sedan finns det individuella traditioner i olika familjer – kanske dör julaftonstraditionen med lutfisk med den person som propsade på att ha den på julbordet.
Fler jular blir snöfria om utsläppen fortsätterNågot som också påverkar är var i livet man befinner sig – om man har småbarn eller inte.
– Min egen jul ser inte likadan ut som för 15 år sedan, säger Charlotte Hagström.
Tittar man hundra år bakåt kan man konstatera att folk i allmänhet hade det sämre ställt ekonomiskt, presenterna var färre, man gick mer i kyrkan och det fanns ingen tv. Dopp i grytan och mat lagad från grunden var vanligare. Det var inte möjligt för flertalet att vara lediga på julen då djuren skulle utfodras och annat arbete skötas på gården.
Men vilka trender kan man se och vad innebär de för framtiden?
– En sak är att det förmodligen kommer att bli ljusare. Ledlampornas intåg har lett till ännu mer ljusdekorationer, säger Charlotte Hagström.
En annan fråga är vad som händer med Kalle Anka på julafton när det går att se tecknad film och streama Kalle Anka året om.
– Det talar emot att det här är en tradition som finns kvar om 20 år. Kommer barnen att vilja se det eller är det bara mor- och farföräldrar som sitter i tv-soffan? Det som talar för Kalle Anka är att det inte är den tecknade filmen i sig som lockar utan ritualen, att samlas och se den tillsammans, säger hon.
När de undersökte saken 2006 var Kalle Anka oerhört starkt fortfarande.
– Det skulle vara intressant att titta på det efter 25 år igen.
En annan trend är att helgen utvecklats till en utehelg, att man går ut och festar på juldagen och att det blivit en hemvändartradition. Tidigare var familjen mer central i firandet.
– Nu är det lite mer uppluckrat. Det är svårt att säga varför det är så.
Det har också blivit en tradition att uppröras av kommersen vid jul. Man ojar sig varje år.
När det gäller julmaten tror hon att den kommer att vara en mix mellan nytt och gammalt. Eller kanske snarare en utveckling av det gamla.
– Jag tror julskinkan står sig men att det blir mer ekologiskt. Köttet försvinner nog inte. När det gäller sill tas svängarna ut ordentligt. En intressant trend är att även om man inte äter kött så gör man kålrot som ser ut som skinka. Man kan välja vegansk sill istället för vanlig sill – man imiterar ett traditionellt julbord.
Enligt Charlotte Hagström är jultraditionerna seglivade, men de kan ta delvis ny form framöver.
Alla får vara lucia
Färre är troende och kyrkans roll minskar därmed. Enligt Svenska kyrkan var drygt 95 procent av befolkningen medlemmar i kyrkan 1972. Förra året var det bara nästan 58 procent av landets befolkning. I Skellefteå, Malå och Norsjö är ännu 70–80 procent medlemmar, ska tilläggas.
En trend enligt Charlotte Hagström är att intresset verkar större för att delta i midnattsmässa än julotta.
– Samtidigt är det många som går i kyrkan på julen som inte gör det annars.
Det allmänt spridda luciafirandet har nästan hundra år på nacken. Luciafirandet har på senare år omgärdats av kontroverser om vem som får vara lucia.
– Eftersom traditioner förändras ständigt är det inget som säger att firandet måste vara på ett visst sätt. Alla kan vara lucia. Det är bara att lussa på.
Men det finns även en trend mot ett ointresse – att ungdomar inte vill vara lucia.
Men visst blir det ännu mer kommers under julen i framtiden?
– Det har också blivit en tradition att uppröras av kommersen vid jul. Man ojar sig varje år, säger Charlotte Hagström.
En sak som kan få betydelse framöver är klimatkrisen och ökad medvetenhet kring effekterna av våra beteenden, tror hon. Bland annat när det gäller resmönster. Många åker utomlands under julen. Kanske kommer fler att välja tågresor och resor i Europa under jul framöver.
– Det ska bli intressant att se hur det påverkar, säger hon.