Det är tredje gång i sommar som anmälningar om larmproblem kommit in till socialkontoret. Den här gången hade hemtjänstens larmtelefon lämnats utan övervakning i en lokal. När larmcentralen ringde var det ingen i personalen som svarade.
Larmcentralen kontaktade då en annan larmtelefon som tog emot samtalet och vidarebefordrade larmet till personal. När personal kom hem till vårdtagaren var läget så allvarligt att ambulans måste tillkallas.
Konsekvenserna av det hela innebar försenad hjälp till personen som larmat. Anmälaren påpekar att det är viktigt att påminna personalen om larmtelefonens betydelse.
Anmälaren skriver att: ”Detta är all personal väl medveten om att det inte får inträffa. Dock så inträffade det ändå.”
Och det har inträffat flera incidenter med larmtelefoner i sommar. Norran skrev nyligen om ett liknande fall från början av juli i Skellefteå där utgången blev att vårdtagaren avled. I det fallet var det både ett missat larm och ett missförstånd som ledde till att personal inte åkte ut till personen som larmat.
I början av augusti berättade Norran även att ett larm gått till hemtjänsttelefoner som egentligen inte användes – och att larmet uppmärksammades enbart av en slump. Men insatsen försenades en timme. Av anmälan framgick även att personalen vill att mobiltelefonlösningen ses över. Telefonerna klarade inte täckningen i områdena där de jobbar.
Även i Robertsfors kommun avled en vårdtagare efter att hemtjänsten ”glömde bort” ett larm från en åldring.
Enligt vård- och omsorgschef Ejja Häman-Aktell pågår redan dialog om hur problemen med larmen ska lösas på kort och lång sikt.
– Vi försöker identifiera vad problemet är på systemnivå, säger hon.
Hon tycker därför att det är viktigt att alla avvikelser anmäls av personal så de kan få en uppfattning om varför och hur ofta problem uppstår och därmed hur de kan förbättra systemet.
Hur är det med mobiltelefonerna då personal anser att de inte har tillräckligt bra täckning?
– Täckningen har blivit bättre och bättre med åren och vi har stabilare nät, men det gäller även där att vi hela tiden försöker identifiera brister och ser hur vi kan rätta till dem på bästa sätt. Jag vill att man ska ha arbetsverktyg som ger både medarbetare och brukare en lösning de kan känna sig trygga med, säger Ejja Häman-Aktell.