Utdrag ur översynen.
Språkförskolan Humlan har funnits i tio år och tar emot barn med måttlig till grav språkstörning. Den drivs av Skellefteå kommun i samarbete med Region Västerbotten. Förskolan har fram till nu varit medlem i Språkförskoleföreningen, ett rikstäckande nätverk för språkförskolor i landet.
Vid en översyn det senaste året har kommunen dragit slutsatsen att förskolans organisatoriska upplägg är svårt att förena med skollagen. Rektorn anses få svårt att leda det pedagogiska arbetet, att besluta om enhetens organisation och att utveckla utbildningen.
Det beror bland annat på att kommunen inte ha någon insyn i placeringsförfarandet. I stället är det regionens logoped som, i samråd med övrig personal, fattar beslut om vilka barn som erbjuds plats.
Till hösten ska Humlan därför stöpas om från grunden.
– För oss kom det som en chock. Vi har ju haft en välfungerande verksamhet i tio års tid. Under de år vi funnits har kommunen aldrig haft synpunkter kring vår verksamhet, varken gällande placeringsförfarandet eller det pedagogiska arbetet, säger logopeden Charlotte Stenlund.
Hon får medhåll från kollegorna Sara Lundmark, Sara Berglund och Johanna Åman:
– Genom åren har vi hjälpt barn att göra stora framsteg i sin språkutveckling. Vårdnadshavarna har varit väldigt nöjda. Det är inte roligt att läsa vad kommunen har dragit för slutsatser om vår förskola, det är bara negativa saker som lyfts fram.
En av förändringarna är att Humlans förskola träder ur Språkförskoleföreningen och blir en integrerad förskola. Det innebär att man går från att ha plats för åtta barn med språkstörning, till att ha plats för 12 barn varav sex med språkstörning.
Humlan förfogar över en avdelning i förskolan Gomorronsol på Sörböle.
Men till hösten kommer ingen av de tre nuvarande förskollärarna att jobba kvar. De har alla valt att ta tjänstledigt eftersom de upplever att de tappat tilliten till förvaltningen.
– Det har varit en lång och slitsam process, säger Johanna Åman.
– Under hela hösten har de suttit och gjort egna spaningar och tolkningar av vår verksamhet. Det känns jättefrustrerande, tillägger Sara Berglund.
Arbetslaget påpekar att de inte nödvändigtvis är emot förändringar. Däremot upplever de att förskolechefen Kerstin Steinvall har dömt ut förskolans arbetssätt utan att personalen har fått en rättvis chans att ge sin syn på saken.
De tycker också att slutsatserna i översynen är onödigt stelbenta, och att många av de påstådda bristerna hade kunnat redas ut i dialog med personalen.
– Språkförskoleföreningen är en helt vanlig intresseförening som ger rekommendationer kring hur verksamheten kan se ut. Det är inte så att föreningen styr vad vi gör, säger Charlotte Stenlund.
Kerstin Steinvall säger till Norran att hon inte har några synpunkter på pedagogerna eller kvaliteten på förskolan. Hon är också noga med att poängtera att Humlan även fortsättningsvis ska vara en förskola som ger stöd till barn med språkstörning.
– Jag är stolt över vår personal, vi har väldigt kompetenta pedagoger. Den här översynen har enbart berört förskolans organisation, ledning och styrning, säger hon.
Kerstin Steinvall, avdelningschef förskola vid Skellefteå kommun.
En anledning till att Steinvall avslutar samarbetet med Språkförskoleföreningen är att hon vill organisera förskolan på ett liknande sätt som kommunens övriga specialförskolor; Snäckan och Näktergalen.
– Vi får en gemensam grund för våra specialverksamheter. Det blir mer likvärdigt så, säger hon.
Dessutom ska ett formellt avtal tecknas med regionen där det framgår att kommunen ansvarar för undervisningen, och regionen för logopedbehandlingen. Något sådant avtal har inte funnits tidigare.
I en skrivelse till för- och grundskolenämnden menar Språkförskoleföreningen att förändringen inte kommer att vara till gagn för barnen.
Utdrag ur Språkförskoleföreningens skrivelse.
”Vi ser tyvärr en ökad trend i att resurser minskas från språkförskolor för att det är en chans att på kort sikt spara pengar”, står det bland annat i skrivelsen.
Hur ser du på detta?
– Jag förstår deras oro. Men det handlar inte om besparingar, utan om ledning och styrning. Rektorn måste få befogenhet att styra över verksamheten, säger Kerstin Steinvall.
Vad tänker du om att ingen av förskollärarna vill vara kvar till hösten?
– Det är naturligtvis väldigt ledsamt. Jag vill inte kommentera enskilda ärenden, men jag kan säga att jag har vänt mig till personalen och pratat med dem om det här.
– Jag har en god tro på att vi kommer att kunna anställa nya kompetenta pedagoger. Även om vi är i ett omtag nu så kommer vi lyckas med att bygga upp en bra verksamhet igen.
Förskollärarna tycker inte att de fått en rättvis chans att ge sin syn på verksamheten i tid. Hur ser du på det?
– Översynen inleddes i oktober. Sedan januari har jag haft sammanlagt åtta träffar med pedagogerna. Vi har hämtat in synpunkter från flera aktörer, vi har lyssnat och svarat. Och vi har kommit fram till att vi behöver göra det här omtaget.
Ska det behöva ta tio år innan ni kommer fram till att en förskola har ”svårigheter att följa skollagen”?
– Man kan tycka att det borde gå fortare, men var sak har sin tid. Jag blev avdelningschef 2020 och sedan dess har jag gått igenom alla förskolor i Skellefteå kommun. Det var därför vi inledde översynen.
Varför valdes den här organisationsformen för tio år sedan, om ni nu bevisligen tycker att den har brister?
– Det är en mycket intressant fråga, de chefer som arbetade på förvaltningen på den tiden är inte längre kvar. Men det jag kan säga är att det var en annan läroplan då, det har skett förändringar i skollagen sedan dess, säger Kerstin Steinvall.