Andreas Westerberg och Lars Åhman.
Norran har tidigare berättat om skolans pedagogiska bokslut för höstterminen 2017. Det visade bland annat att meritvärdena låg under rikssnittet i skolan samt att behörigheten till gymnasiets yrkesprogram sjunkit.
Vid onsdagens sammanträde i för- och grundskolenämndens arbetsutskott presenterades det pedagogiska bokslutet för vårterminen 2018.
”Vi måste alltid jobba med åtgärdsprogram”Det visar en försämring jämfört med resultaten från vårterminen 2017. Meritvärdet har sjunkit från 219 till 216 sammanlagt och från 204 till 199 för killarna.
Andelen behöriga har också sjunkit från 87 procent till 83 procent och även där mer för killarna, som ligger på 79 procents behörighet. Sammanlagt ligger Skellefteås elever nu på rikssnittet som gällde 2017.
Bokslutet visar även att andelen elever som läser svenska som andraspråk och som kan läsa och skriva efter årskurs ett är 56 procent.
Oro för två skolor
Liberalerna valde att presentera materialet för media på onsdagen. De tycker att läget är allvarligt.
– Vi såg tendenserna tidigare under läsåret och nu ser vi det faktiska utfallet, säger gruppledare Andreas Westerberg (L).
Särskilt oroade är de för två av grundskolorna, varav den ena har en behörighet till gymnasiets yrkesprogram på 67 procent och den andra en behörighet på 46 procent.
– Det är katastrofalt, säger Andreas Westerberg (L).
Han vill också peka på att Skellefteå satsar mindre resurser på skolan än rikssnittet, framför allt i förskoleklass.
Föreslår åtgärder
Lars Åhman, som är ledamot i utskottet, ville med tanke på resultatet att de skulle ta beslut om att ta fram ett åtgärdsprogram. Han lämnade även in ett program som Liberalerna tagit fram. Det blev nedröstat.
Han säger att vissa åtgärder har vidtagits sedan förra rapporten, men att det inte räcker. Förutom de punkter Liberalerna presenterade förra gången bokslutet var uppe till diskussion har det tagit fram nya.
Det handlar på kort sikt om:
Att stryka underskottet för för- och grundskolenämnden på 45 miljoner kronor.
Att man tar ett beslut om mobilfria klassrum.
Att fortbildning och arbetsplatsträffar ägnas åt förkovran kring tydligt styrd lärarledd undervisning.
Förstärkt lästräning i årskurs ett.
På längre sikt vill man att resurserna ligger på samma snitt som riket. De vill även att det blir obligatorisk förskola för alla nyanlända barn från tre års ålder med svenskundervisning. Skolor som har det svårast att klara uppdraget måste prioriteras med extra resurser. De vill även ha mer specialundervisning.
På nationell nivå vill man förstatliga skolan, förlänga skolplikten för nyanlända och satsa på fler lärarassistenter.