Andreas Alseryds hund, en Lagotto, heter Zingo.
Och då han sökt till programmet två gånger tidigare blev det så att säga tredje gången gillt när 46-åringen från Obbola tidigare i veckan presenterades som en av de tolv deltagarna i årets säsong av överlevnadssåpan, en säsong som för övrigt går till historien för att den spelades in i norra Sverige och inte på någon ö i tropiskt klimat.
– Det var helt klart ett speciellt år. Varje säsong brukar snackas upp som den tuffaste säsongen ever, men det här är den tuffaste säsongen, helt klart, slår Andreas Alseryd fast med eftertryck, till VK.
På grund av pandemin spelades årets program in i Haparanda skärgård i augusti.
Vilka var de största utmaningarna i år?
– Vädrets makter och bristen på mat. Det finns mindre att äta i den här miljön än i tropiska länder och för de som inte varit i naturen i Norrland tidigare var det förstås en prövning. Det var rätt så kallt ibland.
Hur mycket erfarenhet har du själv av vistelse i skog och mark?
– Jomen, en del ändå. Jag ägnar mig en del åt friluftsliv och som norrlänning hade jag en viss fördel av att känna till naturen. Jag gjorde lumpen i Boden också så jag hade vistats i liknande omgivningar innan.
Känns det surt att komma med i Robinson men inte få åka till en ö i söderhavet?
– Nej, jag sökte till programmet för att jag vill prova på själva konceptet med det sociala spelet och se hur jag skulle klara att agera i en grupp av hårt pressade människor. Hade det dessutom varit på en söderhavsö hade det nog varit en större utmaning för mig eftersom miljön varit mindre bekant.
Vad med det sociala spelet i Robinson är det som intresserar dig?
– När allt ställs på sin spets fungerar vi människor på ett speciellt satt. Jag ville testa på det där. Det är lätt att sitta i tv-soffan och säga att det där skulle jag göra bättre, men något annat att prova. Sedan jobbar jag en hel del med gruppers utveckling i min yrkesroll som organisationsutvecklare, så jag har ett intresse för detta, men jag lärde mig mycket av att vara med här.
Premiär i tv på söndag 21 mars. Hur tror du att tittarna kommer att uppfatta dig?
– Som lite lurig och som en räv, skulle jag tro. Jag försöker vara en strateg ut i fingerspetsarna och ta igen det jag tappat i fysisk förmåga med att ha ett starkt psyke.
"Jag försöker vara en strateg ut i fingerspetsarna", säger Andreas Alseryd om sin medverkan.
Du tog med öronproppar som personlig sak till ön. Varför det?
– Som jag såg det skulle de största utmaningarna vara brist på mat och sömn, och kan jag ta med något som hjälper mig med det ena är det bra.
På vilket sätt var det speciellt att spela in programmet under coronapandemin?
– På flera sätt. Vi fick sitta isolerade ett par dagar innan och gjorde covid-test innan inspelningen började. Sedan kontrollerade de vår temp under inspelningen. Jag måste säga att allt sköttes väldigt professionellt och kändes säkert för oss deltagare.
Du heter @aceafobbola på Instagram. Är du född och uppvuxen Obbolabo och vurmar för orten?
– Jag är född och uppvuxen i Skellefteå, men träffade en tjej från Umeå och flyttade ned efter lumpen, och då blev det till Obbola. Sedan har jag trivts och blivit kvar i stort sett hela tiden. Och nu har jag bott längre här än på annat håll så visst känner jag för Obbola.
Du är tränare för Obbola IK:s herrlag i fotboll. Är du själv gammal spelare?
– Jag spelade en del i junioråldern, men har varit engagerad som ledare i föreningen i många år genom mina barn. Så det är så jag har kommit in som tränare och gör nu andra säsongen som tränare för a-laget.