Att restaurera något förfallet i Bonnstan i Skellefteå innebär en mycket krånglig och lång procedur. Inblandade finns nämligen kammarägarna, kammarägarföreningen, stiftet som äger marken, pastoratet som förvaltar, kommunen som har intressen, sotningsdistriktet, länsstyrelsen och museiverksamheten.
– I slutändan står dock kammarägarna ansvariga för att se till att restaureringarna genomförs, säger Lennart Lundmark, vide ordförande, Skellefteå kyrkstads kammarförening.
Behöver man vara rädd att få en tegelsten i huvudet när man går där?
– Nej, man behöver inte vara mer rädd där än någon annanstans, menar han.
Men på andra ställen finns det krav om att skorstenar och dylikt måste underhållas regelbundet?
– Ja, det är sant. Däremot handlade detta ras om relativt nya skorstenar, från 2012. Det var en storm i början av mars som drog med sig ett plåttak, och hade i samma veva sönder skorstenarna. Men det finns ett problem i att det är lite rörigt, så en bra idé hade nog varit att bilda en samfällighetsförening. Det tror jag skulle lösa många problem, säger Lennart Lundmark.
Varför har tegelstenarna legat kvar på marken i nästan tre månader?
–De har legat kvar i väntan på tillstånd från länsstyrelsen, samt att det var en försiktighetsåtgärd som gjordes för att undvika ras. Det beslutet fick vi 27 april. Eftersom det är ett myndighetsbeslut kan det överklagas, och den tiden var satt till tre veckor. Därför hade vi vårt första byggmöte 20 maj och kunde ge byggföretaget i uppdrag att ta bort stenarna. Vi försöker hjälpa till så gott vi kan, säger Erna Forsman, ordförande i Skellefteå kyrkstads kammarförening.
Länsstyrelsen i Västerbotten ansvarar för tillsynen över byggnadsminnena i länet, och kyrkstaden Bonnstan klassas som ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Ett stort problem är dock att Länsstyrelsens resurser är små och det är svårt att hinna med all nödvändig tillsyn.
– I den bästa av världar hade vi haft mer resurser och bättre kontakt med kyrkstadens kammarägare. Detta år har vi fått in ansökningar som gäller andra akuta skador, och det finns säkert fler saker som behövs åtgärdas framöver, säger Helena Wikberg, byggnadsantikvarie, Länsstyrelsen Västerbotten.
Kan Länsstyrelsen gå in och beordra restaurering, om eventuellt slitage kan medföra risker för förbipasserande?
–Ja, det kan vi, däremot innebär resursbristen att vi inte mäktar med att inspektera så ofta som vi hade velat. Därför får man gärna höra av sig till oss om man vet om en skada som bör åtgärdas, säger Helena Wikberg.
Gäller detta även privatpersoner, om de observerar skador när de besöker Bonnstan?
– Absolut, vem som helst är välkommen att höra av sig, säger hon.
Arne Lundgren, som själv suttit en period som ordförande i kammarföreningen, menar att även om de skorstenar som rasade i stormen var relativt nya, så finns det ett flertal andra skorstenar som är i dåligt skick.
– Ett tiotal skorstenar är på väg att rasa, ser det ut som, säger han.
Arne Lundgren menar även att det blir komplicerat då ett flertal kammarägare delar på en skorsten, och det räcker med en röst emot restaurering för att det inte ska gå igenom.
– Skon klämmer väl vid att ingen är beredd att betala för det, och när ingen går in och kräver åtgärder så blir det ingenting gjort, säger han.