Företagarna Västerbotten fungerar som ett servicebolag för de 16 lokalföreningarna i länet, där Företagarna Skellefteå och Företagarna Burträsk–Lövånger ingår. Som regionchef hjälper Jonas Nordin till med samordning och stödinsatser med regionalt och lokalt fokus, och med kommunikation av de ställningstaganden som Företagarnas riksorganisation gör i näringslivsfrågor.
– Vi är politiskt obundna, men vi är väldigt politiska, säger Jonas.
En del av jobbet är att utbilda förtroendevalda i hur man driver opinion och hjälpa till med konkreta förslag som lätt kan användas i politiken. En hel del möten och dialog med kommunen blir det också, där frågorna ofta rör konkurrensen från verksamheter i kommunal regi.
– Generellt har det blivit bättre, men det finns mycket kvar som vi inte tycker att kommunen behöver hålla på med, särskilt om man räknar med de kommunala bolagen. Kraftbolaget till exempel – det är inget konstigt att man har ett kommunalt bolag som bygger upp infrastrukturen för el och bredband, och man kanske till och med kan ha elektriker och tekniker som sköter anläggningarna. Men när man tar de personerna och går ut och konkurrerar och gör jobb åt andra, då tycker vi att man har gått för långt. Det är inte olagligt, men det är olämpligt.
Det finns många fler exempel, menar Jonas. Som att Skellefteå buss kör kommunintern beställningstrafik, att det odlas blommor och tillverkas ved i kommunal regi.
– Allt som görs med maskiner inom kommunen borde man kunna anlita privata aktörer för, om man ska hårdra det. Tittar man på assistans och hemtjänst så tycker vi att den också kan kompletteras av privata aktörer, säger han.
– En kommunal verksamhet som inte är i ett bolag har inget inbyggt tillväxtdriv, men om man låter entreprenörer göra det istället får de möjlighet att växa. Vi vill att man ska släppa loss den kraften. Nu när Skellefteå ska växa behöver kommunen bli bättre på att samarbeta med andra. Det märks att man börjar titta mer och mer på det och jag tycker att vi för första gången på många år också har en aktiv opposition som vill utmana.
Skellefteå är duktiga på ungt företagande och på stöd till nystart, menar Jonas, men de redan etablerade behöver det satsas mer på. Företagarna efterlyser ett större fokus på småföretag och på Skellefteås omland, och fler yrkesutbildningar som riktas mot bristyrken för att möta den stora utmaningen med kompetensförsörjning.
– Det är viktigt att både tjänstepersoner och politiker är ute och träffa mycket företagare, och att de som jobbar med de här frågorna har olika profiler och ansvarsområden. Det måste finnas de som har fokus på etablerade företag inom traditionella branscher. Här finns många gamla trotjänare som kör sitt race och växer, men som inte är oändligt skalbara.
Att det finns tydliga prioriterade områden i kommunens näringslivspolitiska program, till exempel cleantech och spelindustrin, kan vara både bra och dåligt, menar Jonas.
– Jag gillar att man vågar peka ut riktningen och ta en egen position. Skellefteå har en edge som saknas på många andra ställen. Men det är också en jätteutmaning. Andra kluster kan snabbt känna sig lite bortglömda. Det är inte lika cool att ha en mekanisk verkstad i Bureå som det är att ha ett spelföretag i stan, även om de har lika många anställda.
Många saker ska bli annorlunda i Skellefteå och det är jättejobbigt för många att staden förändras och växer, menar han. Men det finns också positiva aspekter för företagare som vill satsa.
– Det är en möjlighet för nya branscher. Många av de bättre restaurangerna har det till exempel tufft idag, men om det skulle bo 10 000 personer till här så finns det ett helt ett annat underlag för sådana verksamheter och olika runtomkring-tjänster. Om en stad blir större finns det alltid ett klientel som har andra ekonomiska möjligheter, och då kommer det också till ytterligare typer av företag, specialiserade butiker och ett mer intressant utbud. Det gör att nästa 10 000 blir ännu enklare, för staden blir ännu mer attraktivt. Att Skellefteå har vänt till en stad som faktiskt växer gör stor skillnad.