Vi studerar nu om det går att plocka ut kritiska metaller ur gruvavfall som finns i gråbergsupplag, anrikningssand och gamla varphögar, berättar Christina Wanhainen, professor vid Luleå tekniska universitet.
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, som ursprungligen kommer från Bureå, inledde med att konstatera att svensken använder 1 700 ton metaller och mineraler under sin livstid. Och detta kommer att öka.
– Ökningen handlar bland annat om energikritiska metaller som ska användas i den gröna omställningen, berättar hon.
Hon betonar att tillgång till metaller och mineral är en förutsättning för en global grön omställning med mer digitaliserade och klimatsmarta samhällen.
Sverige är en viktig producent av metaller inom EU. Vi ligger etta när det gäller zink, bly och järn, tvåa när det kommer till silver, trea vad gäller guld och vi kommer på plats fem i kopparproduktionen.
– Men i Europa producerar vi bara tre procent av världens metaller medan vi konsumerar drygt 20 procent. När det gäller kritiska metaller importerar vi idag hundra procent av dem, säger Christina.
Till exempel står Kongo för 70 procent av världsproduktionen av kobolt och Kina producerar 90 procent av de sällsynta jordartsmetallerna.
– Det finns också kritiska metaller i den svenska berggrunden men det finns idag inte något större intresse av att starta nya gruvor med detta fokus. Vi studerar nu om det går att plocka ut kritiska metaller ur gruvavfall som finns i gråbergsupplag, anrikningssand och gamla varphögar, berättar Christina Wanhainen.
I det svenska gruvavfallet finns det bland annat titanit, kobolt, apatit och scheelit.
– I Sverige måste vi se över tillståndsprocessen för att få starta en gruva, menar Jenny Greberg, biträdande professor i gruv- och berganläggningsteknik
Jenny Greberg, biträdande professor i gruv- och berganläggningsteknik, konstaterar att senast det öppnades en ny gruva i Sverige var för tio år sedan.
– I Sverige måste vi se över tillståndsprocessen för att få starta en gruva. Företagen menar att processen är alltför oförutsägbar och boende anser att den är otydlig. Vi ska vara rädda om tillståndsprocessen och inte gena, men samtidigt måste vi vara tillräckligt agila, säger Jenny Granberg.
Sverige ligger i världstoppen i teknikutvecklingen inom gruvindustrin.
– Detta gäller då speciellt Boliden som kommit långt när det gäller automation, berättar Jenny.
Här lyfter också fram Bolidens försök med elektrifierade gruvtruckar i Aitik samt SSAB och LKABs gemensamma satsning på fossilfri framställning av stål och Epiroc och Sandvik som är världsledande tillverkare av utrustning till gruvindustrin.
En viktig fråga för företag som är aktiva inom gruvbranschen är kompetensbristen.
– Epiroc söker nu 40 programmerare men de lyckas inte få några sökande till dessa jobb. Vi måste helt enkelt arbeta hårt med att visa på vilka intressanta jobb som finns i branschen och om betydelsen som man då får för omställningen till en cirkulär ekonomi, avslutar Jenny Greberg.