Annika Wennerström och Erik Jansén arbetar för att ge fler en meningsfull sysselsättning.
Att ha ett funktionshinder kan göra det svårt att få ett vanligt jobb. Inom kommunens dagliga verksamhet stöttas deltagarna att utvecklas och arbetet har rönt stora framgångar.
De senaste fem åren har de lyckats få två personer per år ut i vanligt arbete. Det är det slutliga av fem steg som verksamheten delas in i.
Inom den finns personer med stora multifunktionsnedsättningar till dem med mildare funktionsnedsättningar.
Flera steg
För personer med stora funktionshinder finns daglig verksamhet med mycket stöd, där man inte riktar sig till någon kund. Nästa steg är arbete i kommunens egna lokaler i samarbete med kunder. Det tredje steget är samarbete i en kunds lokaler, exempelvis inom äldreomsorgen. I det fjärde steget får personen en individuell placering och kund och kommun delar på ansvaret. Nästa steg är att gå ut i det ordinarie arbetslivet.
<div class="flowplayer-embed-container" style="position: relative; padding-bottom: 56.25%; height: 0; overflow: hidden; max-width:100%;"><iframe style="position: absolute; top: 0; left:0; width: 100%; height: 100%;" src="//ljsp.lwcdn.com/api/video/embed.jsp?id=48e4ebf4-a6d1-4600-bb69-3342fec616cf&pi=a39adac5-4575-4f97-83be-bd78610d2069" frameborder="0" webkitAllowFullScreen mozallowfullscreen allowFullScreen allow="autoplay"></iframe></div>
Sedan 2014 har det skett stora förändringar när det gäller fördelningen av individer i de olika nivåerna. Då arbetade 188 personer i det första steget. I dag är de 55. I steg två fanns 67 personer. I dag är de 193. Hela kedjan har förskjutits.
– I dag har vi mer fokus på vilka resurser och vilken utvecklingspotential personen har. Vi har också sett att förmågorna ökar när man får meningsfulla sysslor. De som går från oss till lönejobb växer som människor och blir så stolta över att få bidra, säger Erik Jansén.
Kommer från psykiatrin
Och ambitionen är att förskjutningen ska fortsätta. Samtidigt ökar behovet av stöd.
– Tidigare kom de flesta från särskolan. I dag är de i minoritet. Istället kommer många personer till oss med psykisk ohälsa, missbruk och andra sociala problem. En del har prövats på arbetsmarknaden, suttit hemma länge eller kommit via psykiatrin, säger Annika Wennerström, chef för dagliga verksamheten.
Framför allt har fler som har neuropsykiatriska diagnoser kommit in i verksamheten under senare år.
Är resurs
En annan skillnad från tidigare är att daglig verksamhet i stor utsträckning handlade om eget pysslande. I dag satsar man mer på riktiga arbeten och att integrera den dagliga verksamheten i andra verksamheter. Bland annat har de samarbete med äldreomsorgen och tvätt.
– Vi upplever att det finns mer öppenhet i dag bland arbetsgivarna att ta emot personer med funktionshinder, säger Annika Wennerström.
– Men vi behöver komma ut mer på företag och visa vad de här personerna kan, att de inte innebär mer arbete utan är en resurs, säger Erik Jansén.
Ska gå vidare
Annika Wennerström tror att den dagliga verksamheten har fördelen, till skillnad från den vanliga arbetsmarknaden, av att processen får ta tid.
– Tid att utvecklas utifrån sina förmågor och tid att hitta rätt arbetsplats.
– För oss är det viktigt att inte skapa inlåsningseffekter i verksamheten. Brukare som har möjlighet att komma ut i anställning ska naturligtvis göra det. Vi får inte hålla kvar dem för att klara produktionen. Arbetsuppgifterna är medlet inte målet, säger Erik Jansén.
Deras egen förvaltning har anställt en person från den dagliga verksamheten.
– Jag önskar alla fick den möjligheten på sin arbetsplats som ger en nya perspektiv. Det ökar också förståelsen för personer med olika bakgrund, säger Erik Jansén.