Norran berättade tidigare att bygglovsavdelningen lagt stora summor på utbildningar. Nu har vi tittat närmare på kurser och föreläsningar som köpts in.
Sammanlagt under 2021-2023 har bygglovsavdelningen spenderat 1,7 miljoner kronor på utbildningar och kurser. Förutom den årliga bygglovskonferensen, som Norran tidigare berättat om, har de lagt ytterligare pengar på utbildningar. Av dem gäller minst 340 000 kronor utbildning i plan- och bygglagen, inspektörs- och handläggarträffar, byggteknik och kontrollansvarig grundkurs bland annat.
Norran hittar därtill fakturor som tycks rikta sig mot personal som hanterar sökande. Det gäller utbildning i härskar- och argumentationsteknik samt hur man hanterar besvärliga personer. Kurserna kostade 87 000 kronor respektive nästan 27 000 kronor.
– De som jobbar med tillsyn hamnar i olika väldigt speciella situationer. Vi har även gått utbildningar i våld, men det kan också handla om att hantera diskussioner utan att hamna i handgripligheter. Det känns viktigt att ha koll på verktyg man kan använda, säger Enar Nordvik, bygglovschef.
Han berättar att de delvis har med halvskojare och yrkeskriminella att göra.
– Med yrkeskriminella räcker inte retorikkursen. Då har vi utbildningar med polisen, men med halvskojare kan det vara bra att ha skärpt sina retoriska verktyg lite.
De har dessutom fått en föreläsning om rättshaveristiskt beteende för nästan 29 800 kronor.
– Den är ju lite provocerande formulerad. För jag har förståelse för att personer som drabbas av oss blir gnälliga. Men kursen heter så och där har vi ett stort behov av att hantera sådana personer oavsett varför de blivit det.
Men är det ofta?
– Ja, det är några gånger per dag. Det är det. Om du skulle göra en enkät om vad folk tycker om bygglovsregler skulle du få ihop en kvällsbilaga ganska fort tror jag. Det kan vara lätt att hamna i ett rättshaveristiskt beteende. Det är sorgligt, men en del av vår vardag.
– Det är inte vi som hittar på de här reglerna. Men de regler vi ska förvalta kan vara medskapande i att göra folk till rättshaverister. Även om det kanske ofta är annat som spelar in också. Vi har folk som ringer varje vecka i ärenden som är döda sedan länge.
Dessutom har personal fått gå kurs om färger för nästan 128 800 och en i administration för närmare 80 000 kronor. Färgkursen genomfördes på Aurum, där även Piteå kommun och Skellefteås planavdelning deltog. Norran har inte fått fram uppgifter om hur stor andel av avgiften de ska betala.
– Det var handläggare och inspektörer som var där från min sida, säger Enar Nordvik.
Han berättar att man numera ska uppge vilken färg man ska ha på husen i bygglovsansökan, i form av så kallade NCS-koder.
– Det är så att alla ska vara säkra på vilken färg det är. Kursen handlade dels om det tekniska och även hur färger fungerar geografiskt med det dagsljus som finns här. Det var ganska nördigt, men vi kände direkt att det här var tillämpbart. Som lekman har man inte så bra koll. Vi har en rådgivande del också, även om vi inte är smakpoliser.
Han tillägger att de tyckte kursen var dyr.
– Då tvekade vi faktiskt. Så här i efterhand anser vi att vi fått valuta för pengarna.
Hur tror du det uppfattas av medborgarna att ni går alla dessa kurser?
– Ja, är man besviken på oss och läser det här i Norran kommer man kanske inte att bli gladare.
Han fortsätter:
– Nämen, det är det här ni ska göra. Ni ska granska och det är ju stora summor som vi lägger på att dels bli bättre rent kompetensmässigt, men sedan lägger vi också pengar på att hålla ihop det här gänget. Vi måste se till att det finns en bra teamkänsla och att de mår bra. Man måste lägga pengar på saker som kanske kan se ut som fåniga samarbetsövningar och sådant. Det tjänar alla som söker lov hos oss på. Vi är en effektiv lovmaskin i dag.
Så resten av verksamheterna borde ta efter er inom kommunen?
– Det är ju lättare om man är helt avgiftsfinansierad. Då har man pengar man själv rår över så att säga. Så det är orättvist på det sättet. Vi får inte skattepengar utan pengar från kollektivet som söker bygglov hos oss. Då har vi även ansvar att inte bara gå runt, utan använda pengarna för att vara så bra som möjligt.
Ni skulle kunna spara pengar och sänka avgifterna också.
– Det gör vi också. Vi har gjort en ny taxa. Det är en anledning till att vi ligger lite back i år.