Per är familjemyndighetens nya generaldirektör

I mitten av augusti tillträdde Per Bergling tjänsten som generaldirektör för myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. ”Det känns fantastiskt bra”, säger han då Norran träffar honom i myndighetens nya lokaler på Nygatan i Skellefteå.

Per Bergling är professor inom folkrätt och mänskliga rättigheter, för honom kändes jobbet på familjemyndigheten passande som handen i handsken.

Per Bergling är professor inom folkrätt och mänskliga rättigheter, för honom kändes jobbet på familjemyndigheten passande som handen i handsken.

Foto: Frida Öhman

Skellefteå2020-10-15 14:00

I maj i år beslutade regeringen att utse professor Per Bergling till ny generaldirektör för MFoF, myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

– Jag hade haft span på myndigheten från det att den flyttade upp till Västerbotten. Det finns inte så många kunskapsmyndigheter som dessutom har en internationell prägel vilket var vad jag sökte, säger Per Bergling. 

Och när tjänsten kom ut var han snabb på att söka den.

– Det var en lång ansökningsprocess och jag blev otroligt glad när jag fick veta att jag fått tjänsten.

Per Bergling har en bakgrund i forskning och undervisning inom folkrätt och mänskliga rättigheter, både i Sverige och internationellt. Han har även varit utrikesdepartementets folkrättsrådgivare och chefsjurist på Folke Bernadotteakademin.

Per har tidigare bland annat gjort många expertuppdrag för FN och EU inom områdena internationell rätt, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och förebyggande av massövergrepp.

– Att företräda myndigheten i Sverige och världen är också viktigt. MFoF är tillsynsmyndighet när det gäller internationella adoptioner och behöver samverka med organisationer i andra länder. Jag kommer därför ofta att vara på resande fot, både inom och utom Sverige. Tills vidare givetvis med hänsyn till vad den pågående pandemin medger, berättar Per och fortsätter;

– Adoptionsfrågor är komplexa och där har vi ett tillsynsuppdrag och hela ansvaret för att det sker etiskt och på ett rättssäkert sätt. Det är något som vi tar på stort allvar. 

För två månader sedan flyttade Per Bergling upp till Skellefteå och bor nu hundra meter från jobbet. Helgerna spenderar han hemma med familjen i Umeå. Han är gift med Maria och tillsammans har de två söner.

– Jag har ett hemman utanför Byske och gillar att vara där och jaga och fiska. Det är skönt att det går att kombinera min hobby med jobbet, berättar han.

Sedan han tillträdde har den interna organisationen ändrats en del och fler ändringar är på gång. 

– Vi har skapat en generaldirektör-stab för att kunna arbeta effektivare och nu ska vi fokusera på att utveckla oss som kunskapsmyndighet. Vi ska vara experter på våra områden, säger Per. 

Att barnkonventionen nu blivit lag har medfört en del förändringar.

– Barnens rättigheter, även principen om barnets bästa, är nu tydligare framskrivna. Men exakt vad detta innebär i praktiken är svårt att säga. Vi måste se hur våra myndigheter och domstolar kommer tillämpa konventionen. 

Sedan flytten till Skellefteå 2018 har myndigheten vuxit från 15 anställda till att nu vara 25. Att de vuxit och ser ut att växa ytterligare har gjort att de flyttat till större lokaler på Nygatan. 

– Det ser ut som att vi kommer att utöka och rekrytera ännu mer, eventuellt kommer vi få fler uppdrag inom föräldraskapsstödjande och brottsförebyggande verksamhet och då anställa någon som är expert inom det. 

Regeringens budgetproposition kom för ett par veckor sedan, och det ser ut som att myndigheten kommer att växa ytterligare i närtid. Enligt propositionen höjs myndighetens anslag med fem miljoner kronor.

Många av de som arbetar på myndigheten är från norra Sverige.

– Vi har hittat väldigt kompetent personal här i närheten. Rekryteringen har varit framgångsrik, vilket gör oss stolta att bo och verka här, avslutar Per. 

Barnkonventionen

  Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

  Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

  Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.

  En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. 

  Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!