Anna Säfvestad Albinsson, omvärld och strategi, Skellefteå Kraft, berättade att det kommunala kraftbolaget tror att elbehovet kommer att dubblas till 2040.
Det totala elbehovet i Sverige har länge legat på runt 140 TWh (Terrawattimmar), men har nu ökat och är på väg mot 150 TWh.
På kort tid har de aviserats en mängd elkrävande industrietableringar i norr: Northvolt, H2 Green Steel, Hybrits/SSAB och LKAB I Malmberget är bara några som tillsammans kommer fullt utbyggda att behöva minst 60 TWh, det vill säga ungefär 40 procent av den svenska elproduktionen i dag.
Hur ser Skellefteå Kraft och Svenska Kraftnät, som har systemansvaret för el i Sverige, på den framtida utvecklingen? Temat, ”Elförsörjningen i dag och år 2045 – ett problem eller bara en utmaning?”, lyftes nyligen för en eftermiddag i Forumsalen på Campus med Skellefteå Senioruniversitet.
– Vi tror att elbehovet kommer minst att dubblas fram till 2040, sa Anna Säfvestad Albinsson, omvärld och strategi, Skellefteå Kraft, som är landets femte största energibolag. Enbart Skellefteå Kraft producerade 3,9 TWh el under 2020, främst från vatten- och vindkraft.
Svenska Kraftnät tog i våras fram långsiktsscenarior, som analyserats ur olika aspekter med avsikten att identifiera framtida behov och utmaningar för kraftsystemet. Gemensamt för de fyra scenarierna är att behovet av el ökar. ”Med tanke på den snabba utveckling vi sett under det senaste året, till exempel när det gäller elektrifieringen av industrin, är det dock ingen omöjlighet att behovet av el kommer bli än större än vad som antagits i scenarierna.”, skriver Svenska Kraftnät.
Det här är utvecklingen som Svenska Kraftnät spår de kommande åren.
De är inte enkel att i dag göra en långsiktig marknadsanalys fram till 2050 om elbehovet.
– Det är klart att det finns utmaningar i det, konstaterar Mattias Jonsson.
Scenarierna sträcker sig från ”Småskaligt förnybart” som har ett lägre behov, totalt 170 TWh, än de andra tre scenarierna och där kärnkraften avslutas 2045 samtidigt som solkraften byggs ut kraftigt.
Scenariet med störst ökning av elbehovet, 285 TWh, 2025, baseras på en stor utbyggnad av förnybar, men icke planerbar produktion och stor andel havsbaserad vindkraft.
Mattias Jonsson, Svenska Kraftnät, redogjorde för fyra framtidsscenarier som är möjliga vad gäller den svenska elen.
Det är också Svenska Kraftnät som kommer med förslag om var transmissionäten ska byggas, vilka energimarknadsinspektionen fattar beslut om. De flesta ledningar i dag är mellan 40 och 70 år gamla och är ”väldigt gammalt”, enligt Jonsson.
– Vi har kommit till en tid då vi måste byta ut stamnäten för att kunna upprätthålla det vi har, säger han.
Byggtiden för en ledning kan vara två-tre år, men från ett inledande beslut till drifttagning kan det gå tio till tolv år – och att det i dag finns behov att bygga ut transmissionskapaciteten för att tillgodose de kommande behoven i norra Norrland.
Mattias Jonsson pekade på att det i dag stämmer att Sverige är nettoexportörer av el.
– Men då handlar det om att man ser det på årsbasis. En elbrist kan uppstå speciellt då det är som kallast. Ett energiöverskott kan vi exportera, ett energiunderskott kan uppstå vid vissa speciella tider, förklarade Jonsson som konstaterade att Sverige inte kommer at ha ett överskott på årsbasis om behovet av el fortsätter att öka.
Andra saker som kom upp under mötet var till exempel möjligheterna till en framtida energilagring och risken för att antalet årliga driftsstörningar ska bli fler.