Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. Han är tydlig med han inte har någon insyn i ledningen av företaget, men tror att det finns två olika linjer att gå på, en rekonstruktion av företaget eller en konkurs.
– För att rekonstruktion ska vara möjligt kräver det att företaget i grunden är livskraftigt och sunt, och det har inte Northvolt bevisat att det är, säger han och pekar på Northvolts svårigheter att producera i enlighet med planen.
Konkurs är en alternativ utgång, menar han.
– Det är ett scenario. Konkurs betyder dock inte att företaget läggs ned.
Han säger att konkurs till och med skulle kunna vara till produktionens fördel. Skulderna skulle avskrivas och värdet av företaget dras ner till noll. Då skulle en ny aktör kunna komma in och driva företaget vidare utan skulder eller politisk prestige.
Magnus Henrekson anser att det var ett misstag av Skellefteå att från första början tacka ja till ett bygge av en fabrik i så stor skala.
– Skellefteå borde aldrig ha gett sig in i det här. Att en stad ökar med några procentenheter varje år är en god tillväxt, men att expandera så snabbt som Skellefteå skulle behöva göra är inte hållbart, säger han.
Författaren och journalisten Arne Müller, som skrivit flera böcker om den gröna industrin och investeringarna i norra Sverige, är, till skillnad från Magnus Henrekson, inte negativ till att Northvolt etablerat sig just i Skellefteå.
– I detta besvärliga läge förtjänar det att sägas. Jag tycker det finns goda skäl att placera en batterifabrik i Skellefteå; det finns förnyelsebar el, gott om vatten, bra transportmöjligheter. Man är framsynt och bygger också en återvinningsanläggning.
– Men jag har svårt att se rimligheten i att de berörda kommunerna står så ensamma i de här satsningarna. Skellefteå kommun har investerat väldigt mycket i detta projekt och det finns stora potentiella risker.
Arne Müller är författare och journalist och har skrivit flera böcker om den gröna industrin och investeringarna i norra Sverige
Beskedet som kom från batterifabriken under måndagen förvånar inte Arne Müller.
– När fabriken startade sa man att det skulle behövas ungefär 18 månaders inkörningstid för att nå full produktion. Det har uppenbarligen inte lyckats.
– Budskapet på senare tid har varit att man ökat produktionen ganska snabbt, men det är fortfarande långt kvar till full produktion. Det är naturligtvis ett problem och det är inte förvånande att man nu vidtar den här krisåtgärden.
Det är extra oroväckande att detta sker vid en tidpunkt när batteribranschen har en viss överkapacitet, säger han.
– Det är ingen självklarhet att den här typen av stora investeringar blir en framgång. De berörda kommunerna står väldigt ensamma när det gäller bostadsbyggande, att stimulera inflyttning och riskdelning.
Han poängterar att han inte har någon specifik insyn i företaget, men konstaterar att riskerna nu är påtagliga.
– Det är uppenbart att det finns en tydlig risk att det kan sluta illa, säger han.