Priset på "en dagens" har gått upp och Norrbottens-Kuriren har träffat både krögare och lunchgäster som gett sin syn på prishöjningarna. Ett snittpris hos 33 restauranger i Luleå landade på 119 kronor. När kostnaderna ökar överallt börjar många se sig om var de kan kapa utgifter och lunch på restaurang löper en viss risk att prioriteras bort.
Dietisten Hanna Olvenmark har drivit instagramkontot "Portionen under tian" sedan 2015 och hon har släppt två kokböcker om hur man lagar billig mat.
Hon tror att matlådan blir allt vanligare nu.
– Ja, det tror jag att den blir. Det är ju en av de största grejerna som ger mest effekt för ekonomin, säger Hanna Olvenmark.
Hon är föräldraledig just nu men antalet följare av hennes Instagramkonto ökar ändå, 207 000 just nu, och överlag märker hon att intresset för att kapa matkostnader ökat.
– Ja, absolut. Nu finns det många andra också som visar hur man lagar billig mat, jag är långt ifrån ensam. Det har blivit mer legitimt nu med billig mat. Alla vill inte säga att man äter billigt för man kan ses som snål men nu kan man i alla fall säga att man ska spara pengar, säger Hanna Olvenmark.
Vi har tagit fram ett räkneexempel som visar på sparpotentialen.
Den som äter ute tre dagar i veckan under ett arbetsår baserat på 45 arbetsveckor ger 135 uteluncher. Om snittpriset är 119 kronor i Luleå blir utgiften 16 065 kronor per år. Enligt Konsumentverkets senaste beräkning är kostnaden för en portion hemlagat 31 kronor vilket ger 4 185 kronor. Besparingen blir då 11 880 kronor per år eller 264 kronor per vecka.
– Och är du två i hushållet som äter ute, ja, det kan nog betala nån elräkning, säger Hanna Olvenmark.
I dag tror hon att det är svårt att laga mat under tio kronor portionen, som varit hennes nisch, men hon tror absolut att det går att laga billigare än Konsumentverkets 31 kronor per portion.
– Jag tycker matlådor är bra på flera sätt, inte bara för pengarnas skull. Man vet vad man käkar och jag tycker att det även finns en frihet i matlådan. Den kan ge tid för att ta en promenad eller sitta ute i solen en stund, säger Hanna Olvenmark.
Hon fortsätter:
– Sen tycker jag inte att man måste ha det varje dag. Man kanske vill stötta en restaurang som man gillar eller att man går ut och äter och har en fin stund med kollegorna.
Det är en sak att prata om att ta med matlåda, en annan att göra verklighet av saken. Hanna Olvenmark har några tips för att piffa till konceptet som i vissa fall kan vara trötta skapelser.
– Till att börja med ska man laga mat som man tycker är god. Och vissa maträtter blir faktiskt ännu godare dagen efter, som grytor och soppor som dessutom är lätt att laga mycket av och som man kan frysa in, säger hon.
Att ta med sig en god brödbit till soppan och att ha dressing med sig om man har en sallad är två små konkreta tips. Att låta maten ligga i en finare förpackning är ett annat.
– En del lådor ser ganska tråkiga ut. Själv gillar jag glaslådor, där fastnar ingen smak kvar och de är lätta att göra rent.
Att plussa på någon portion på det som lagas till middagen ger större variation i veckans matlådeutbud, ett storkok på en söndag kan innebära samma matlåda flera dagar men det behöver inte vara fel.
– Det går att göra det lite mysigt när man lagar maten och kanske lyssna på en bra podd under tiden, säger Hanna Olvenmark som tror på matlådans uppgång:
– Ja. Heja matlådan!