Mikael Johansson är ordförande i Sveriges Lärare. Han anser att det behövs fler resurser i skolan.
Norran har nyligen berättat om en lärare i Skellefteå kommun, som polisanmälts fyra gånger för misstänkt misshandel av elever, och träffat föräldrar som är oroliga över barnens trygghet på skolan.
Det mest grundläggande, enligt Mikael Johansson, är att alla ska känna sig trygga i skolan. Och ibland uppstår situationer då personalen tvingas ingripa för att garantera sin egen eller andras trygghet.
– I skollagen står det att ett ingripande ska vara proportionerligt till omständigheterna, att man inte ska använda mer våld än vad som är proportionerligt. Men vad betyder det? Det är något som behöver diskuteras mer både på utbildningen och ute på arbetsplatserna, säger Mikael Johansson.
Gränsen för vad som är okej kan alltså vara otydlig.
Maria Refors Legge har skrivit om lärares fysiska maktutövning över elever.
Skoljuristen Maria Refors Legge, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, förklarar:
– Om våldet är proportionerligt beror på vad som hänt innan. Läraren har rätt att använda nödvärn, precis som alla andra. Det gäller exempelvis om en elev slår en annan elev. Då får man använda våld som står i proportion till det eleven använder, säger hon.
– Ju större elev, desto mer våld kan man använda för att skydda sig och om eleven använder ett tillhygge får man också använda mer våld.
Hon berättar att det sedan 2022 finns en möjlighet i skollagen att använda våld även för att upprätthålla ordningen.
– Det ska inte blandas ihop med nödvärn utan kan användas om en elev stör lektionen utan att vara våldsam, exempelvis genom att låta mycket och springa omkring. Om eleven inte lyssnar på läraren och exempelvis går ut finns möjlighet att mota ut eleven ur klassrummet. Det finns HD-domar på det. Våldet får inte gå över gränsen för misshandel. Samtidigt kan de uppstå situationer om man föser, lyfter eller drar ut eleven som leder till att det blir våldsamt och då gäller nödvärnsbestämmelserna.
Hon tillägger:
– Allt ska vara proportionerligt.
Maria Refors Legge berättar om en HD-dom från 1988 då en lärare dömdes för att ha föst en elev genom att hålla eleven i nacken. Två lärare fälldes 2009 för att ha suttit på en elev. En lärare gav en elev en örfil 2016 och det bedömdes som misshandel.
I ett fall 2020 krävdes en skolhuvudman på skadestånd för att en lärare skulle ha kränkt en elev. Läraren hade tagit ett brottargrepp och lyft eleven. Målet var riktat mot huvudmannen och skolan fälldes inte. De ansåg att läraren agerat inom ramen för ordningsupprätthållande.
Maria Refors Legge berättar även om ett fall där en lärare tryckte upp en elev mot ett skåp. Detta lades ned och eleven dömdes för olaga hot. Läraren sades upp och drev efter detta frågan om skadestånd.
– Det är svåra avväganden. Lärare får inte gå över gränsen men nödvärn får användas, säger Maria Refors Legge.
Norran har tidigare granskat våldet i skolan. Enligt Mikael Johansson fortsätter anmälningarna om hot och våld i skolan att öka och han konstaterar att det behövs fler resurser i klassrummen och i korridorerna på skolorna.
– För att vi ska kunna jobba förebyggande är det jätteviktigt att vi får rätt utbildning och resurser, säger Mikael Johansson.