Joakim Wallström, Vänsterpartiet.
1. Vilka är skolans största långsiktiga utmaning(ar) – och hur vill ni komma tillrätta med dem?
2. Hur ska läraryrket bli mer attraktivt?
3. Vilken är er viktigaste skolpolitiska fråga?
Joakim Wallström (V)
1. Nu och under överskådlig tid är rekrytering av personal skolans tuffaste uppgift. Det gäller i princip all personal, från förskolelärare till klasslärare, ämneslärare och rektorer. Det viktigaste är att lyssna på arbetsgrupperna och utifrån deras synpunkter förbättra arbetssituationerna. Jag skulle även önska att vi hade rådighet att bestämma att mycket av de administrativa uppgifterna skulle försvinna, eller skötas av andra.
2. I dagens konkurrenssituation om arbetskraft är det a och o att vara en föredömlig, lyhörd, arbetsgivare, att försöka hitta lösningar i stället för att låsa fast sig i stelbent byråkrati. Att låta arbetet få vara så fantastiskt som det kan vara.
3. Lokalt vill vi fortsätta att bygga ut skolorna samt att se till att vi verkligen får en likvärdig skola. Dessutom ska vi ta vara på begreppet om det livslånga lärandet. Nationellt vill vi avsluta marknadsskole-experimentet, ta bort möjlighet att göra vinst på skolorna. Dessutom, ska skolpengen vara kvar, måste andra parametrar lyftas in. Kan inte vara rimligt att man tjänar på att öka segregeringen eller att man populariserar en skola genom glädjebetyg.
Fredrik Stenberg, Socialdemokraterna.
Fredrik Stenberg (S)
1. Att med den tillväxt som sker säkra undervisning av hög kvalitet för alla barn och elever inom kommunen. Det handlar alltså både om lokalmässig kapacitet och kompetensförsörjning. Allt vi gör just nu präglas av dessa utmaningar. Det systematiska kvalitetsarbetet i en tillitsbaserad kontext är avgörande för att kvaliteten ska förbättras och att alla barn utifrån sina förutsättningar ska nå sin fulla potential.
2. Skolmarknadsstöket måste bort, vi måste få till svensk skola där fokus alltid ska vara barn och elevers utbildning och inte andra motiv till att driva skolor som urholkar tilltron till hela skolsystemet. Genom att stärka skolan från grunden skapas mer attraktiva arbetsplatser. I Skellefteå kommun finns därtill också ett flertal olika typer av skolor vilket är en bra möjlighet för lärare att söka sig till skolor som passar individen. För att utveckla skolan och säkra undervisningen kommer fler yrkeskategorier bli en mer beständig del av skolan.
3. Att säkra en bra skolgång för alla barn och elever i Skellefteå kommun i den kraftiga tillväxt vi befinner oss i. Det innebär alltså att säkra tillgången till både undervisningen i sig och lokaler där den ska bedrivas. Utöver det vill vi satsa på bättre skolgårdar för en ökad fysisk aktivitet och en skolbibliotekssatsning för att inspirera och möjliggöra mer läsning. Vi kommer också att fortsatt prioritera OB-verksamheten som möjliggör ett yrkesliv för många föräldrar där som annars inte hade varit fallet.
Linnea Öhman, Miljöpartiet.
Linnea Öhman (MP)
1. Att hitta behöriga lärare till alla skolor och att dessa ska stanna kvar på samma ställe en längre tid för att skapa kontinuitet och en trygg lärmiljö för eleverna. Vi vill använda lön för att locka lärare till de skolor som har störst behov.
2. Utöver att Skellefteå behöver erbjuda högre löner till lärarna är det viktigt att den tillitsbaserade ledningen märks i praktiken så att varje lärare har möjlighet att påverka sin situation och bidra till verksamhetens utveckling.
3. Vi vill se fler vuxna i skolan, både pedagoger, men även en starkare elevhälsa och exempelvis skolbibliotekarier. Fler vuxna kan ge eleverna en tryggare miljö och möjliggöra för lärarna att fokusera på undervisning, planering och utvärdering.
Katarina Larsson, Centerpartiet.
Katarina Larsson (C)
1. Lärarbristen och de alltför stora grupperna i förskola, skola och fritidshem är de största problemen i dagsläget. Läraryrket behöver göras mer attraktivt och mer pengar behöver tillsättas för att skapa utrymme för fler byggnationer men också för mer personal i våra verksamheter.
2. Centerpartiet i Skellefteå anser att vi behöver ta tag i arbetsmiljön och den tystnadskultur som finns i Skellefteå. Vi behöver få de lärare vi har kvar att vara stolta arbetstagare med oss som arbetsgivare och det tror vi att vi kan lyckas med om vi lyssnar till de anställda och gör dem mer delaktiga. Det ska finnas en öppenhet och tillit genom hela styrkedjan och det ska vara naturligt att kontakta även oss politiker och lyfta problem men också att komma med förslag till förbättringar.
3. Skapa bättre förutsättningar för såväl barnen och eleverna som personalen inom verksamheterna. Vi behöver kontinuerligt tillsätta mer pengar och få fler politiker att förstå vikten av detta – men vi behöver också se till att pengarna används på ett vettigt sätt inom organisationen. Där har vi politiker ansvar att fråga upp och se till att få igenom de prioriteringar vi som politiker vill ha.
Christina Soldan, Liberalerna.
Christina Soldan (L)
1. Var femte elev lämnar Skellefteås grundskola utan fullständiga betyg och var fjärde lämnar gymnasieskolan utan examen. Skolan behöver bli en plats där varje elev får förutsättningar att lyckas. Särskilda undervisningsgrupper med specialpedagogiskt stöd ska finnas på alla skolor och mer kvalificerat stöd ska kunna ges i varje del av kommunen, särskilt för elever med NPF-diagnoser. Vi vill satsa på skolsociala team där samarbete sker med socialtjänst, BUP och polis för att stötta elever i behov av särskilda insatser. Liberalerna vill se fler elever iyrkes- och hantverksprogrammen och skapa fler platser på lärlingsutbildningarna på gymnasiet. Alla förskolebarn ska få tillgång till en verksamhet som främjar deras utveckling, kreativitet och lärande. Barngrupperna ska vara små och fokus ska öka på språk och matematik.
2. Genom att erbjuda bästa tänkbara arbetsvillkor. Lönegapet på grund av kön ska upphöra, arbetsuppgifterna ska renodlas och tystnadskultur, brister i arbetsmiljö och karriärmöjligheter ska ses över.
3. En god och likvärdig utbildning för alla är av största vikt för demokratin och samhällets utveckling. Skellefteå ska ha en kunskapsskola i toppklass där alla elever klarar gymnasiebehörighet.
Andreas Löwenhöök, Moderaterna.
Andreas Löwenhöök (M)
1. Skellefteås långsiktiga problem är att det är alltför många elever som lämnar skolan utan de kunskaper som krävs och sämre förutsättningar för framtiden. Den viktigaste faktorn för att eleverna ska lära sig mer i skolan är utbildade och motiverande lärare samt rimliga klasstorlekar. Vi vill satsa mer resurser på skola och utbildning för att möjliggöra rekrytering av lärare och minska klasstorlekarna för att främja studiero. Sedan har olika elever olika behov och därför vill vi bejaka valfrihet mellan såväl kommunala skolor som friskolor genom ett aktivt skolval.
2. För att kunna rekryterar utbildade lärare krävs konkurrenskraftiga löner, samt tydliga karriärmöjligheter, och här har Skellefteå dessvärre halkat efter, vilket Moderaterna vill åtgärda. Det behövs också en bra arbetsmiljö med mindre administrativ börda för lärare samt stödfunktioner till lärarna, som gör att de kan koncentrera sig mer på undervisning och mindre på andra förhållanden som rör eleverna.
3. Den viktigaste skolpolitiska frågan är att stärka Skellefteås skolor som kunskapsförmedlare i en trygg skolmiljö med ordning och reda. Alla elever oavsett bakgrund ska ges förutsättningar att klara kunskapsmålen utifrån sina egna förmågor och behov.
Frida Löfroth, Kristdemokraterna.
Frida Löfroth (KD)
1. Kompetensbrist och för hög andel elever, 15 procent, som ej når behörighet till gymnasiet. Vi vill starta upp en lärarutbildning i Skellefteå för att få fler lärare och förskollärare som också stannar kvar så vi kan behålla dessa i Skellefteå. Vi vill också anställa socialpedagoger och annan personal som kan avlasta lärare från sociala frågor så att lärare kan fokusera på sin undervisning.
2. Vi vill förbättra lärares arbetsmiljö genom mindre undervisningsgrupper och se till att lärare får fokusera på att undervisa. Genom att ha mindre undervisningsgrupper får de elever som har behov av en lugnare miljö mer stöd och tid med läraren. Detta leder till ökade möjligheter att fler elever når målen och lärarnas arbetsmiljö förbättras.
3. Vi vill införa mindre undervisningsgrupper för att alla elever ska få bästa möjlighet att nå behörighet till gymnasiet.
Markku Abrahamsson, Sverigedemokraterna.
Markku Abrahamsson (SD)
1. Kommunen satsar mycket resurser på skollokaler men för lite på själva pedagogiken. De har samtidigt minskat på stödet till enskilda elever, och vi kan se att studieron påverkas. Samtidigt har antalet elever som lämnar skolan med fullständiga betyg minskat. Vi vill satsa mer resurser på skolan, verka för att återställa en god ordning och reda i skolmiljön, och fokusera skolans resurser på kunskapsmässig måluppfyllelse - mer bildning för pengarna.
2. Lokalt handlar det om att erbjuda bra och attraktiva tjänster och se till att skolans verksamheter ger utrymme för utveckling hos alla anställda.
3. Vi vill stoppa den budgetreglerande trenden med centraliserade jätteförskolor, och verka för att tryggheten i allmänhet blir större på kommunens skolor och förskolor. Vi vill också verka för att fler elever får tillräckligt stöd för att klara kunskapsmålen. Mer resurser måste därför användas till att klara av det grundläggande och mindre till olika kostnadsdrivande (oftast politiska) påhitt.