En säkrare framtid med fyrhjulingar

Häromveckan inträffade en svår fyrhjulingsolycka utanför Burträsk. En ung man fördes med ambulans till Skellefteå lasarett, men hans liv gick inte att rädda. Med hjälp av ny teknik hoppas experterna kunna förebygga framtidens olyckor.

Niklas Kristoffersson, vd ATV-leverantörernas förening.

Niklas Kristoffersson, vd ATV-leverantörernas förening.

Foto: Privat

Skellefteå2018-08-18 08:00

Polisutredningen efter dödsolyckan pågår fortfarande. Fordonet togs i beslag och en teknisk undersökning är genomförd, men den har inte dokumenterats ännu.

Ung man omkom efter olycka

Åke Bergqvist, förundersökningsledare vid trafikpolisen i Skellefteå, vill inte säga för mycket innan utredningen är avslutad. Inte minst med tanke på respekt mot de anhöriga.

– Skellefteå är ett litet ställe och Burträsk ännu mindre. Jag förstår att folk spekulerar och det vill vi inte bidra till. Vi vill ha så mycket fakta som möjligt.

Nu startar utbildning

Att välta med en fyrhjuling innebär stora risker, men tänket och tekniken kring säkerhet utvecklas hela tiden. Experterna strävar efter samma sak, att minska olycksbenägenheten, men vägen dit kan diskuteras. En del sätter större tillit till störtbågar medan andra förespråkar andra lösningar.

Hur farlig är fyrhjulingen?

– Felanvänd så är den definitivt farlig. Den har en hög tyngdpunkt och kort hjulbas, så i höga hastigheter är den väldigt tippkänslig, säger Benny Bäcklund, utbildningsansvarig för kursen om fyrhjulingssäkerhet som inleds på Naturbruksgymnasiet i helgen.

”Utbildningen handlar om säker körning på fyrhjuling”
undefined
Här demonstrerar Benny Bäcklund hur säker körning går till.

Han använder mestadels sin fyrhjuling i skog och mark, där den framförs i låga hastigheter.

– Jag tycker inte att det finns någon anledning för fyrhjulingarna att gå i hastigheterna som de gör. Du kan få kast om du svänger i höga hastigheter. Då går dämpningen i botten.

Benny betonar samtidigt vikten av rätt utbildning och kunskap, oavsett vilken typ av körning det gäller. Fyrhjulingen kräver en viss manövrering som lekmannen kanske inte behärskar.

Beroende på fordonet är körkort eller körkortsbehörighet också ett krav.

Enligt Benny väger en vanlig fyrhjuling 300-350 kilo. Då är inte heller bränslet i tanken eller extrautrustning inräknat, som kan väga uppemot 100 kilo extra.

Varför är störtbåge eller annan skyddsanordning inte ett krav?

– Det finns för- och nackdelar med det också. Om du sätter dit en störtbåge eller en kur så får du ännu högre tyngdpunkt, vilket gör att fyrhjulingen enklare hamnar i tippläge.

Han tycker inte heller att de lämpar sig under terrängkörning bland stammar och grenar.

– Men när olyckan händer så är det självklart en fördel att sitta i en båge.

”Kan i alla fall minska risken”

Peter Lundqvist är professor i arbetsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han har forskat om fyrhjulingsolyckor och understryker hur sårbar föraren är, även jämfört med andra karossfria fordon.

– Fyrhjulingen ger en falsk trygghet. Det känns stabilt när du har fyra hjul, men om det händer en olycka med en crossmotorcykel så är det armar och ben som bryts. Hamnar du under en fyrhjuling så får det tyvärr ofta drastiska konsekvenser.

undefined
Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU.

Han berättar om fall där personer kvävts till döds under fordonets vikt. Andra gånger har folk drunknat efter att ha pressats under ytan i diken med vatten.

– Man är väldigt medveten om att detta är ett stort bekymmer. Man måste hitta lösningar och då är bågarna en möjlighet. De kan i alla fall minska risken, även om det inte finns några hundraprocentiga lösningar.

Peter är optimistisk till en Australien-utvecklad störtbåge som håller på att testas. Tanken är att den ska kringgå problematiken som uppstår under körning i skog och mark.

– Den skyddar om du slår runt eller åker bakåt, men den ska inte vara ett hinder när du kör i terrängen. Den ska tydligen vara bra.

undefined
Det finns olika typer av störtbågar och andra skyddsanordningar. Den här varianten, som har utvecklats i Australien, ska skydda föraren utan att utgöra ett hinder vid körning i skog och mark.

Olika vägar framåt

ATV-leverantörernas förening (ALF) är en branschorganisation för leverantörer av fyr- och sexhjuliga fordon. ALF:s kansli arbetar med branschgemensamma frågor som lagstiftning och säkerhet kring fyrhjulingar.

Vd Niklas Kristoffersson ser samma problematik med störtbågar som Benny Bäcklund och förespråkar istället kunskapsspridning och teknologisk utveckling.

– De här maskinerna ska användas på rätt sätt och vi jobbar med att sprida den informationen. Det är som ett baslinjespel i tennis. Vi måste påminna om det hela tiden, för annars händer det olyckor.

I sommar har de första skarpa testerna körts för en ny teknik, som ska motverka att fyrhjulingar får plötsliga kast. Tanken är att maskinen ska registrera när de håller på att ske, sänka farten och räta upp fordonet. De färdiga testresultaten väntas i månadsslutet.

– Det är ett SLU-projekt som vi och våra medlemmar sponsrar.

undefined
Niklas Kristoffersson, vd ATV-leverantörernas förening.

ALF vill även att fyrhjulingar ska utrustas med Ecall-funktioner, på samma sätt som moderna bilar. Då skickas ett automatiskt larm till SOS om en olycka sker, tillsammans med geografisk positionering och annan relevant information.

Bilen larmar själv om olyckan är framme

Niklas förhoppning är att en olycka därigenom inte ska förbli oupptäckt. De inblandade ska istället kunna få hjälp så snabbt som möjligt. Tekniken skulle dessutom hjälpa ALF att föra bättre olycksstatistik.

– Det är det bästa sättet att undvika olyckor i framtiden.

Olycksstatistik för fyrhjulingar under 2017

Totalt inträffade 108 fyrhjulingsolyckor i Sverige.

Av de fallen klassas 44 som lindriga, 40 som måttliga och 13 som allvarliga. Enligt den officiella statistiken fick fem olyckor, 4.63 procent, dödlig utgång.

Det kan jämföras med olycksstatistiken för personbilar. Totalt inträffade 17 309 sådana händelser i Sverige, men endast 164 – mindre än en procent – ledde till döden.

Källa: Transportstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!