Potatiskvarnen var ett mycket populärt redskap under början av 1800-talet. När det var dags för det nya årets skörd använde man det som fanns kvar från fjolåret för att tillverka andra saker, som till exempel potatisbröd.
– Potatisbrödet man tillverkade var ett tunt och sprött bröd, väldigt likt tunnbröd. Själva kvarnen fungerar som så att man stoppar in en kokt potatis i ett hål som finns på sidan och sedan rör man omkring tills potatisen är mosad, säger Kristina Friberg, avdelningschef på samlingar och dokumentation på Skellefteå museum.
Just den här potatiskvarnen har sitt ursprung i Kågedalen, och användes på flera olika gårdar.
– Potatisen kom till Sverige ganska tidigt, men på 1600-talet var det framförallt adeln som hade tillgång till den. Men under 1700-talet blev den betydligt mer folklig. Då var det inte helt ovanligt att redskapen fick vandra mellan gårdarna, säger Kristina Friberg.
En del i att potatisen, och med den potatiskvarnen, blivit mer populär under 1700-talet var att Eva de la Gardie hade kommit på fler användningsområden för kvarnen.
– Hon kom dels på att man kunde använde potatismjöl som stärkelse, så folk satte det i gardiner och kläder. Man använde det även som puder och till peruker. Men potatiskvarnen fick sitt stora genombrott när de la Gardie kom på hur man kan tillverka brännvin av potatis, säger Kristina Friberg.