De första bikuporna kom till Maria Burman som en 50-års present från nära och kära. Idag, tio år senare, har hon utvecklat ett företag och en passion för pollinering. Guldstadens Bigård och Allservice är nominerat till Årets hållbara företag på Alvargalan som är Skellefteå kommuns näringslivsgala.
Entusiasmen går det inte att ta miste på. Maria månar om sina bin och har lärt sig massor om hur dom fungerar för att trivas och producera honung.
– Jag är stolt och glad över nomineringen som är en vinst i sig. Direkt nomineringarna släpptes så ökade trafiken i mina sociala medier så jag fick genast gå in och uppdatera, säger Maria och skrattar.
I dagsläget smider hon även planer på att erbjuda företag att hyra bikupor som ett led i deras hållbarhetsarbete. ”Bin bidrar till en bättre miljö och gör så att krusbär och äpplen blir finare”.
– Bin älskar centrala Skellefteås uppvuxna trädgårdar och alla lindar i centrum.
Maria sköter om alla utlånade bikupor och företag får köpa honung och kan även ha egna etiketter på honungsburken.
I dagsläget har Guldstadens Bigård och Allservice bikupor på Sara kulturhus tak.
– Med platta tak blev det en perfekt plats för bikupor och det tyckte även ansvarig vid kulturhuset och på den vägen är det, förklarar Maria.
Från bisamhällen går det att göra många produkter utöver honung och hon har före pandemin rest runt i Norr- och Västerbotten för att sälja dem på olika marknader.
– Jag är nog en nasare.
Idéer finns det gott om men familjen har drabbats av sjukdom och behöver därför slå av på takten. Det finns fler djur än bin på gården som behöver omsorg.
– Här bor hästar, hundar, höns och katter som ska tas omhand. Jag älskar djur, konstaterar Maria och tillägger att hon ser dem som ”terapi för själen”. Hon är själv drabbad av långtidscovid och menar att djuren får henne på fötter varje dag.
I sin ungdom utbildade Maria Burman sig i USA. Hon blev veterinärtekniker, ett yrke som inte finns i Sverige. Men innan dess arbetade hon som barnflicka både hos vanliga ”Svenssons i USA” men även hos kändisar i Los Angeles. Numera är bopålarna nedslagna i Ostvik strax utanför Skellefteå.
– Bikuporna och allt runt företaget ska bli min pensionsförsäkring.
Det är roligt med utväxling av nedlagt arbete.
– Biodling är ju ett hantverk.
Maria är självlärd biodlare men har kontakt med biodlare i såväl USA som i södra Sverige för att utbyta erfarenheter.
– Vi biodlare i Skellefteå försöker ha samma sorts bin, Krainerbin. Bin är solens barn men just Krainerbin klarar vårt klimat också. Bin flyger inte på vintern utan söker sig in i kupan under senhösten och börjar om att flyga när våren kommer i maj. Dom lever på mat som är lagrad i kupan. Bina formar sig som en boll runt drottningen som behöver hållas vid liv. Dör drottningen dör kupan, berättar hon.
Bikuporna tas omhand efter konstens alla regler men för några år sedan tog en björn sig in på gården och försvann med fyra bikupor in i skogen.
– Det finns mer björn än en tror.
När vintern släpper sitt tag så börjar bina göra flygturer i vårsolen och kan flyga upp till tre kilometer för att hämta mat. Bina i Skellefteå äter sälg och tussilago så fort dessa börjar blomma.
Maria längtar till våren och konstaterar att ”min 50-års present blev jättekul” och understryker att hennes driv genom åren till stor del kommer av en önskan av att ”ge tillbaka till nästa generation”.