— Att finnas på en arbetsplats och bidra till samhället är oerhört viktigt, inte bara ur ekonomisk hänseende. Det är också viktigt att ett sammanhang, säger Anna-Klara Granstrand, utvecklingsstrateg på arbetsmarknadsenheten.
Kommunens omsorg har haft svårt att hitta sommarvikarier och några schemarader gapar fortfarande tomma. Samtidigt har kommunen tagit emot omkring 250 personer som flytt kriget i Ukraina. Nu börjar elva av dem att arbeta inom vård och omsorg under sommaren.
— Vi behöver kompetensförsörjning och vi har stora behov även all annan tid på året. Vi har jobbat fram ett koncept som vi testar på personer som kommer från Ukraina, säger Ejja Häman Aktell, vård och omsorgschef i Skellefteå.
Projektet genomförs tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Syftet är att flyktingar från Ukraina ska komma snabbt i arbete. De har, i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, rätt till bland annat arbetstillstånd inom EU.
Men även Solkraft, som arbetar för personer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden, är involverade och har anställt tio personer i ett liknande projekt. Där kommer de anställda kommer att jobba med städning inom vård och omsorg.
— Då handlar det om personer som varit långt ifrån arbetsmarknaden, dels personer från Sverige men också resten av världen, säger Ejja Häman Aktell.
Tidigare under våren kom Anna-Klara Granstrand, utvecklingsstrateg på arbetsmarknadsenheten, i kontakt med några av dem som flytt kriget i Ukraina. De bodde då på ett tillfälligt evakueringsboende på Byske camping.
— Det fanns många läkare, sjuksköterskor och barnmorskor där. När vård och omsorg sa att de hade möjlighet att göra den här typen av anställningar kunde vi matcha ihop individer som hade utbildning, erfarenhet eller lust av att jobba inom vård och omsorgsyrken i framtiden, säger hon.
Nu har några av dem redan gjort sina första arbetspass.
— De flesta har bara jobbat några dagar, men många tycker att det varit ett väldigt viktigt steg för att kunna landa här. Att se att det finns en framtid, komma ur känslan att bara vara på flykt och att på nåt sätt kunna fortsätta leva, även om man befinner sig i ett sorts undantagstillstånd, säger hon.
Men det är inte första gången kommunen genomför ett sånt projekt. Tidigare under våren genomfördes en liknande satsning där personer med flera olika nationaliteter deltog. Tjänsterna kallas prövningsplatser och är BEA-anställningar.
Under sex månader erbjuds heltidsjobb inom vård och omsorg, där den anställde arbetar 75 procent inom vården och studerar svenska 25 procent av tiden.
— Medlefors folkhögskola ordnar svenskautbildning med vårdinnehåll, en del pluggar på distans och en del på plats, säger Ejja Häman Aktell.
— Projektet går ut på att testa om det går att anställa personer som inte kan svenska, med hjälp av språkmentorer. Men de började plugga språket när de kom hit, så en del av dem kan redan många ord och fraser på svenska, säger Ejja Häman Aktell.
För att underlätta de nyanställdas möjligheter att kommunicera och lära sig språket på arbetsplatsen så har man hittat så kallade språkmentorer som arbetar inom hemtjänsten, på äldreboenden eller särskilda boenden.
— Vi identifierade 29 medarbetare som kan både ryska och ukrainska. De blir språkmentorer på arbetsplatsen, men även Google translate är ett bra verktyg, säger hon.
Totalt har 21 personer tagit del av de utökade prövningsplatserna. Efter sommaren ska projektet utvärderas för framtida insatser.
— Projektet är jätteviktigt för att vi ska förstå oss på hur vi kan vara en attraktiv arbetsgivare för personer som kommer från andra länder, men även från Sverige, säger hon.