I SGU:s mineralresursdatabas finns totalt 283 koboltfyndigheter i Sverige,
Sedan början av 1900-talet har inte någon kobolt utvunnits i Sverige. Sista brytningen var 1914 i De Bescheska-gruvan i Södermanland. Det finns flera kända koboltfyndigheter i Sverige med stor spridning från norr till söder.
I SGU:s rapport ”Mineralmarknaden 2020: Tema Kobolt” konstateras att kännedomen om brytvärda mängder kobolt i Sverige är låg och de inrapporterade siffrorna på svenska koboltfyndigheter visar på relativt små tonnage och låga halter i en internationell kontext. Samtidigt visar bredden på fyndigheter samt historisk brytning, enligt rapporten, att det finns potential i svensk berggrund. SGU efterlyser ytterligare undersökningar och konstaterar att Sverige idag står ganska långt från att ha en inhemsk brytning av kobolt.
Sveriges efterfrågan på kobolt är främst inom stålindustrin där behovet är över 500 ton per år. I och med starten av Northvolts batterifabrik ökar dock behovet av kobolt inom svensk industri. Fabriken kommer att behövs cirka 6 500 ton kobolt baserat på vilken batteriteknik fabriken kommer att ha.
Kobolt utvinns till 90 procent från 10 av världens länder. Mer än 60 procent av all kobolt i världen bryts i Demokratiska republiken Kongo medan övriga stora producenter är Kanada, Ryssland, Australien och Kina.
Majoriteten av kobolten från Demokratiska Republiken Kongo kommer från storskaliga gruvor som bryts av internationella bolag. Men 15–30 procent utgörs av småskalig brytning. I denna utvinning av kobolt arbetar många fattiga och utsatta människor och hoten mot människa, miljö och samhälle är flera. Denna brytning har uppmärksammats av flera människorättsorganisationer och ett flertal stämningar har gjorts mot stora teknikföretag.
I SGU:s mineralresursdatabas finns totalt 283 koboltfyndigheter i Sverige, De flesta ligger i Sveriges fyra klassiska malmdistrikt, Norra Norrbotten, Skelleftefältet inklusive nickellinjen, Bergslagen och Kaledoniderna.
I och med starten av Northvolts batterifabrik ökar behovet av kobolt inom svensk industri.
SGU lyfter fram tre intressanta fyndigheterna i Skelleftefältet och nickellinjen i sin rapport:
Lainejaur
I Lainejaur upptäcktes en fyndighet 1941. Under andra världskriget bröt Boliden malm här med en halt på 2,2 procent nickel, 0,93 procent koppar och 0,1 procent kobolt
Det australiensiska bolaget Berkut Minerals som är nuvarande ägare till detta projekt och presenterade 2018 en rapport där de visade på en mineraltillgång på 2,2 procent nickel, 0,7 procent koppar och 1,15 procent kobolt.
Lappvattnet
Vid Lappvattnet, som är en av de största nickelfyndigheterna i nickellinjen i Västerbotten, genomfördes en provbrytning av Nämnden för statens gruvegendom mellan åren 1978 och 1982. Flera bolag har sedan undersökt fyndigheten. Det kanadensiska bolaget Gungnir Resources publicerade 2020 en rapport om en mineraltillgång på 0,78 miljoner ton malm med 1,35 procent nickel, 0,25 procent koppar och 0,025 procent kobolt.
Njuggträskliden
I Njuggträskliden, som ligger cirka åtta kilometer väster om Risliden, finns nickel-koppar-kobolt-mineraliseringar i ett fem kilometer långt stråk. Totalt beräknas de innehålla 0,57 miljoner ton malm med 0,71 procent nickel, 0,26 procent koppar och 0,04 procent kobolt.