Det är tydligt att många oroar sig över bulleråtgärder och hur buller kan att påverka bostäder.
– Vi har föreslagit preliminära bulleråtgärder och jobbar mycket med de frågorna nu. Vi kommer att hålla ett separat samråd om just bulleråtgärder, säger Maria Erlandsson, projektledare vid Trafikverket.
En annan fråga som engagerar är antalet passager under järnvägen från Älvsbacka. De anser inte att placeringarna är optimala och att järnvägen blir en barriär. Flera har gjort egna ritningar över lösningar för vägar, järnväg och gång- och gångtunnlar. Maria Erlandsson säger att Trafikverket kommer att titta vidare på detta.
– Vi äger inga gång- och cykelvägar. De är kommunala och behöver hänga ihop med kommunens planering av gång- och cykelnätet. Vi har skickat vidare synpunkterna till dem. Problemet här är att det behövs tillräckligt med utrymme mellan vägen och järnvägen för att man ska kunna gå på bussen på båda sidor om vägen. Skulle vi bygga en gångbro behöver den vara sju meter över järnvägen. En ramp skulle behöva börja nere vid älven nästan – stan lutar ju.
En del privatpersoner ställer detaljerade frågor såsom var postlådorna ska placeras när de får en ny infartsväg, vem som då ska skotta vägen, om möjligheter till inlösen, om det går att bo kvar under byggtiden eller vad det betyder att delar av deras tomt hamnar i vägen för banan. Någon föreslår att vändplatsen bör gömmas i vegetation så det slipper se ut som ett industriområde. Många av personerna har också hunnit få svar från Trafikverkets representanter.
Flera personer är kritiska till att Trafikverket inte har gjort en tydligare planering för hur passagen för den eventuella nya E 4 ska lösas.
– Vi har tittat på en lösning, men E 4 finns inte med i den nationella planen och är inte finansierad. Det är ett annat projekt och vi kan inte föregå den planprocessen, men det finns möjlighet att gå under järnvägen med en ny E 4, säger Maria Erlandsson.
Det finns även en oro för trafiksituationen på väg 372 då trafiken väntas öka. En person tycker att järnvägen borde ha grävts ned från Tuvan till Skellefteå C. Maria Erlandsson svarar att den lösningen avskrevs tidigt på grund av höga kostnader. Både Sveriges Åkeriföretag och Skellefteå Buss oroar sig för framkomligheten för tyngre fordon i rondellen vid Mullberget. Skellefteå Buss vd skriver att den ser snäv ut och att de skulle kunna ge problem vid halka. Även lutningen i Nordlandergatans förlängning kan bli ett problem för bussarna.
De flesta myndigheter som fått chans att yttra sig har inte haft något att erinra. Strålsäkerhetsmyndigheten däremot vill att magnetfältsnivåerna för bostäder och platser där människor vistas varaktigt redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. De skriver att förhöjda fält kan förväntas på grund av järnvägsens kraftledningar och att det finns referensvärden för att skydda mot nerv- och muskelpåverkan. De påpekar att det finns en vetenskapligt grundad misstanke om att varaktig exponering kan leda till en förhöjd cancerrisk.
Museet vill också att järnvägsbygget visar hänsyn till området vid Tuvan/Bockholmsvägen där det finns ett jordbruksområde med anor från medeltiden. De påminner om att Risön har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Om det går önskar de flytta gamla byggnader för att bevara dem.