Avslöjad av bankomatens kamera. Vårdbiträdet fångades på bild av kameran till den bankomat som finns på Citykompaniets övre plan. Det skedde i samband med att hon tog ut tusentals kronor från 90-åringens bankkonto.
Uttrycket tjuvheder är ett gammalt begrepp som sägs sammanfatta en slags hederskodex bland kriminella. Att inte stjäla från, angripa eller misshandla gamla och svaga personer är en variant av tjuvheder.
När det tidigare vårdbiträdet inom Skellefteå kommun – hon slutade sitt arbete när misstankarna uppstod – den här dagen möter anhöriga till den 90-åriga kvinnan som hon bedragit på en större summa pengar, så handlar det om allt annat än tjuvheder.
Rättegången inleds med att åklagare Viktoria Lundgren redogör för åtalet; att vårdbiträdet den 19 augusti och den 8 oktober i fjol, efter att hon tagit reda på 90-åringens kortkod, stal kortet från plånboken och gick runt i Skellefteå och tog ut kontanter, handlade varor samt presentkort.
Inte minst det sistnämnda är uppseendeväckande eftersom vårdbiträdet köpte sju presentkort på vardera 4 000 kronor, alltså totalt 28 000 kronor.
När vårdbiträdet ska förhöras märks det med all önskvärd tydlighet hur hon plågas av att sitta i rättssalen och försöka berätta om bedrägeribrotten mot den 90-åriga kvinnan.
Hon pratar oftast så lågt att det är bitvis omöjligt att uppfatta vad hon säger. Rättens ordförande ber henne att tala högre och tydligare i mikrofonen, hon döljer ofta ansiktet i händerna, rösten stockar sig, hon tittar rakt fram eller bort från åklagaren och rättens ledamöter.
Vårdbiträdet upprepar vad hon sagt i polisförhör:
– Jag har inget svar på varför det blev så här, jag är jätteledsen. Jag fick kännedom om hennes kortkod, kortet låg på ett bord. Sedan handlade jag de här sakerna och tog ut kontanter.
Två av köpen har hon dock inga minnesbilder av, därför förnekas brott i dessa två fall.
Den kanske mest uppseendeväckande delen i bedrägeriet mot 90-åringen var att vårdbiträdet köpte sju presentkort på turistcenter i Skellefteå på vardera 4 000 kronor, alltså totalt 28 000 kronor. Pengarna tillhörde 90-åringen.
Därefter är det dags för rättegångens första och enda vittne. Den 90-åriga kvinnan är vittnets faster, han berättar hur det upptäcktes att det plötsligt saknades orimligt stora summor pengar på kvinnans konto.
”Oj, så lite pengar har jag inte”, påpekade kvinnan till de anhöriga när räkenskaperna kontrollerades.
Efter förhöret säger vittnet i en paus till Norran:
– Det är svårt att förstå hur man kan göra så här mot en äldre människa, det är fruktansvärt. Men hon har själv faktiskt tyckt lite synd om vårdbiträdet. Ja, du vet: en äldre människa som är snäll mot alla...
Polisens lista. Detta är en del av sammanfattningen av hur den 90-åriga kvinnans pengar användes av vårdbiträdet. Det handlade om inköp av varor, presentkort och uttag av kontanter.
Den enda märkbara fördelen med allt detta elände är att det ekonomiska har klarats upp med respektive butiker/banker. Därför riktas det inte några skadeståndskrav från 90-åringen mot det tidigare vårdbiträdet.
Åklagaren Viktoria Lundgren påpekar i slutpläderingen att bedrägeriet ska bedömas som ett grovt brott:
– Det handlar om betydande belopp, förfarandet har varit särskilt förslaget och hänsynslöst eftersom det har riktats sig mot en äldre person som haft svårigheter att värja sig eftersom vårdbiträdet har nyttjat sin position som hemtjänstpersonal.
Advokat Urban Rönnblom menar att det inte handlar om ett grovt brott.
Advokat Urban Rönnblom menade i slutpläderingen att hans klient inte ska dömas för grovt bedrägeri. Han hänvisade till olika skäl till varför tingsrätten borde göra den bedömningen, bland annat beloppet på bedrägeriet.
Han hänvisar till den totala summan men även till att hon inte missbrukat ett enskilt förtroende som främst gäller yrkesgrupper som poliser, läkare och präster. Urban Rönnblom hänvisar också till liknande rättsfall.
En sak är både åklagaren och advokaten dock överens om: en lämplig påföljd är villkorlig dom och dagsböter.
Domen meddelas onsdag den 23 mars.