Efter 387 olika brott – åtal för folkbokföringsbrott

Belastningsregistret det senaste 20 åren avslöjar sammanlagt 387 olika brott. Nu är det dags igen för en rättslig prövning för Skelleftebon. Denna gång är brottet annorlunda: folkbokföringsbrott.

På jakt efter riktiga adressuppgifter. Åklagare Peter Jonsson och Skatteverket har utrett en 58-årig Skelleftebo vilket resulterat i ett åtal om folkbokföringsbrott. Mannen har de senaste 20 åren dömts eller fått åtalsunderlåtelse för sammanlagt 387 brott, främst brottslighet kopplad till trafiken.

På jakt efter riktiga adressuppgifter. Åklagare Peter Jonsson och Skatteverket har utrett en 58-årig Skelleftebo vilket resulterat i ett åtal om folkbokföringsbrott. Mannen har de senaste 20 åren dömts eller fått åtalsunderlåtelse för sammanlagt 387 brott, främst brottslighet kopplad till trafiken.

Foto: Arkivbild

Skellefteå2022-03-01 20:00

58-åringen har en dyster topplacering bland Skellefteås brottsaktiva. Det blev tydligt när Norran för en tid sedan gick igenom Skelleftebons belastningsregister de senaste 20 åren.

Sammanlagt finns det 387 brott som han dömts för eller fått åtalsunderlåtelse för, allt från ”brukande av avställt fordon” till misshandel, olaga hot och narkotikabrott.

De allra flesta brotten relaterade till brottslighet i trafiken: 153 olovliga körningar och 38 rattfyllerier. De sistnämnda brotten visar vilken vaneförbrytare 58-åringen har varit under lång tid.

undefined
Den 58-årige Skelleftebon har avtjänat ett flertal fängelsestraff. Det var i slutet av april i fjol som han släpptes efter det senaste fängelsevistelsen efter en dom vid Skellefteå tingsrätt.

Den här veckan ska det hållas ytterligare en rättegång i Skellefteå där han misstänks för brott.

Denna gång handlar det om en inte alltför vanlig brottsrubricering: folkbokföringsbrott.

Det är vice chefsåklagare Peter Jonsson som har väckt åtalet:

– Är det så att man är folkbokförd på en adress och flyttar därifrån så måste man inom en vecka anmäla att man flyttat, det är en anmälningsskyldighet. Meningen är att man ska vara folkbokförd på den adress där man bor och har sin nattvila. Gör man inte det kan det utgöra ett brott mot folkbokföringslagen.

undefined
Åklagare Peter Jonsson (till höger) har åtalat den 58-årige Skelleftebon för folkbokföringsbrott. Enligt tingsrättens schema ska rättegången hållas under onsdagen i Skellefteå.

Varför väckte du åtal för folkbokföringbrott?

– Här var det så att han varit skriven på adressen sedan 2019. Jag gör gällande att han sedan januari 2020 inte bott på adressen och att han inte anmält flyttningen. Under 2020 och fram till 2021 så har han saknat fast boende men under 2021 haft ett fast boende som han inte heller anmält.

– Förenklat kan man säga att han skulle ha anmält både avflyttningen från adressen i ett samhälle utanför Skellefteå samt anmält det boende som han faktiskt haft mellan den 2 juli till den 20 oktober 2021, när han på grund av utebliven anmälan och efter beslut från Skatteverket blev folkbokförd ”utan känd hemvist”, fortsätter Peter Jonsson.

Har hans tidigare handel och vandel påverkat att du väckt åtal?

– Nej, om man har dömts för brott ska inte ha någon betydelse för frågan om åtal ska väckas. Däremot kan det ha betydelse för påföljden.

undefined
Det är personal vid Skatteverkets skattebrottsenhet som arbetat med utredningen mot den 58-årige Skelleftebon. Vice chefsåklagare Peter Jonsson, Umeå, har haft ansvaret som förundersökningsledare.

Hur ser det ut med anmälningar från Skatteverket och polisen om den här typen av brott?

– Min uppfattning är att antalet utredningar om folkbokföringsbrott har ökat, det gäller både här på åklagarkammaren i Umeå och i övriga landet. Skatteverket kan uppmärksamma och göra en anmälan till åklagarkammaren. Polisen kan också göra iakttagelser i det dagliga arbetet som gör att det uppstår misstankar om folkbokföringsbrott, svarar Peter Jonsson.

Det handlar inte bara om problem för polisen när det har med kriminalitet att göra – delgivningar, hämtningar, brottsutredningar – utan även om olika myndigheters svårigheter att få tag på en person. Kronofogden ska göra utmätningar, Skatteverkets beslut och taxeringar, insatser av socialtjänsten samt risken för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.

undefined
Polischef Lars Westermark påpekar att polisen upptäcker misstankar om folkbokföringsbrott i samband med andra brottsutredningar, där det kan uppstå misstankar om att en person inte bor på den adress där han står skriven som folkbokförd.

Förundersökningen visar att Skelleftebon haft kontakt med Skatteverket när de arbetat med att utreda misstankarna om folkbokföringsbrott.

– Han tycks medge i förhör att han under aktuell brottstid inte har bott på den adress han varit folkbokförd, men han förnekar brott, säger Peter Jonsson.

– Jag har svårt att förstå vad jag egentligen är misstänkt för eftersom jag under en stor del av den här tiden inte har haft någon fast adress. Jag har också suttit i fängelse i två omgångar, säger 58-åringen i ett förhör den 16 november i fjol.

Polischef om brottstypen

Polischefen Lars Westermark påpekar att folkbokföringsbrott är en typ av brott som möjliggör andra brott.

– Det kan handla om bidragsbrott: två skiljer sig, flyttar till olika adresser men fortsätter ändå att leva tillsammans. Det kan innebära bidragsbrott och svart uthyrning av ena bostaden.

– För polisen handlar det om att folkbokföringsbrott upptäcks vid andra utredningsåtgärder, exempelvis att vi söker en eller flera personer som plötsligt tycks bo på andra adresser än där de är folkbokförda.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!