Social tjänstehund har varit relativt okänt, men nu ser både Jessica och Elin att både intresset och samtalet kring det ökar. En till utbildningsstart är planerad i Skellefteå till hösten. ”Det vore fantastiskt om fler tog vara både på möjligheten att utbilda sig och att fler arbetsplatser började använda de utbildade som finns, för vi ser på nära håll hur gott det gör”, säger Jessica.
Elin Selin och Jessica Lindgren träffades för drygt 15 år sedan och har jobbat med varandra i omgångar i yrkesroller där samtalet står i fokus. Idag jobbar de båda inom socialtjänstens öppenvård och har ett extra händelserikt år bakom sig. I höstas påbörjade nämligen duon, tillsammans med sin kollega Maria, utbildningen social tjänstehund på Medlefors folkhögskola i samarbete med Hundens hus, Sundsvall.
– Det var första gången utbildningen hölls i Skellefteå och det känns så roligt att äntligen ha fått chans att gå, säger Jessica.
Hon hade länge haft intresse av ”djur i behandling” och genom att skicka länkar och information väcktes också en nyfikenhet i Elin. Planer fanns på att åka till Sundsvall ihop, men så dök möjligheten till utbildning upp i Skellefteå.
Tillsammans med sina hundar, Elins Donna och Jessicas Ellie, fick de komma på inprovning, en bedömning om hunden är lämplig för den typen av arbete.
– Utbildningen är uppdelad i olika block som exempelvis hundträning, risk- och skyddsbedömningar och praktikförberedelse. I januari påbörjade vi vår praktik på KLARA och Familjeteamet, berättar Elin.
Sedan dess jobbar de båda paren både enskilt och ihop, främst med ungdomar och barn där Elin fokuserar på de mellan 13-25 år och Jessica på 0-12 år.
– Vi tränar även mycket ihop, så vi har två hundar som känner varandra extremt väl. Det är väldigt lätt att använda deras olika styrkor när vi jobbar tillsammans, samtidigt som de också gör ett fantastiskt jobb var för sig, säger Elin.
Både Elin och Jessica upplever att de haft ett stort stöd från sina närmsta chefer och under hela praktiken har Elin och Jessica varit noggranna att utvärdera varje samtal där Donna och Ellie varit med.
– Hittills har det faktiskt inte dykt upp en enda negativ grej. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss den fina feedback, kommentarerna eller resultatet vi sett, säger Jessica och Elin fortsätter:
– Det bästa med praktiken har varit att få se allt det fina som hundarna ger till klienterna. Hur de avdramatiserar samtalen, bryter isen men också ofta blir en snabbare väg in till en bra relation och i många fall faktiskt är en motivation för många unga att alls komma på samtalet.
– För många är det skönt att få möta en individ utan krav, som bara är glad att se en. Flera föräldrar har sagt att vi är de enda som lyckats få kontakt med barnet och att det är Donna och Ellies förtjänst, säger Jessica.
Under utbildningen hoppades duon att så småningom kunna använda kunskapen som vilket arbetsverktyg som helst. Något de nu fått godkänt från högsta instans.
Elin har länge jobbat med problematisk skolfrånvaro, där Donna många gånger bidragit till att lyckas bryta isoleringen.
– Vi är superglada att de ser värdet i det. Vi vill inget hellre än få visa hela världen effekterna och potentialen. Inte bara i vårt arbete, utan i skola och i många andra typer av verksamheter. Förhoppningsvis ger det ringar på vattnet, säger Elin.
De sprider även själva entusiastiskt kunskapen utanför sina ordinarie arbetstider.
– Ibland tar vi privata uppdrag också. Vi väljer med omsorg, de som inte konkurrerar med kommunens verksamhet och där vi ser att vi kan hjälpa till att göra gott, till exempel genom träning på demensboenden. Det kanske blir mycket lovord nu, men som vi sa i början; Det blev bättre än vi någonsin kunnat ana, säger Jessica.