Nyligen fick personalen på Örjansskolan information om att de skulle få en ny kollega från Stockholm. Det visade sig att den aktuella mannen för bara ett år sedan dömdes i tingsrätten till fyra månaders fängelse för olaga hot, skadegörelse och misshandel riktat mot en tidigare flickvän. Det väckte reaktioner och informationen nådde även Norran.
Norran har tagit del av både domen och förundersökningen. Här framgår bland annat att mannen ska ha misshandlat två kvinnor med slag i ansiktet. Han ska även ha yttrat dödshot mot en av kvinnorna och slagit sönder dörr, fönster, tv och möbler i hennes bostad. Domen innebär även att mannen ska betala skadestånd på närmare 70 000 kronor plus ränta till kvinnan och ett försäkringsbolag.
Enligt uppgift till Norran var det personal som hittade domen via Lexbase och sedan informerade ledningen, som då valde att agera.
Skolans rektor, Pernilla Granström, vill inte kommentera just det. Men hon bekräftar att de gjort sina sedvanliga kontroller, vilket bland annat innebär att de begärt ett utdrag ur belastningsregistret. Men domen syntes inte där. Något som bland annat kan bero på att den överklagats. Och därmed ännu inte vunnit så kallad laga kraft.
– Det handlar om rättssäkerhet, även för de åtalade, och är egentligen en fråga för den lagstiftande församlingen. Det är såklart även en fråga om etik och moral när det gäller vad som ska framgå vid en registerkontroll. Jag anser att vi som arbetsgivare har agerat rätt utifrån de skyldigheter vi har vid anställningar som vi ingår, säger hon.
Det hade ingåtts ett muntligt avtal med den tilltänkta läraren i fråga. Men inget var påskrivet än. När rektorn fick uppgifter om domen valde hon att stoppa anställningen.
– Det är viktigt när vi ställer frågor att man svarar ärligt. Om man lämnar oriktiga uppgifter är det också något vi kan agera på. Vi har möjlighet att inte skriva avtal eller att häva ett avtal.
När Norran kontaktar grundskolechef Henrik Bolin känner han inte till ärendet. Men efter att ha satt sig in i saken återkommer han och säger att rektor och HR följt rutinerna.
– De har ställt frågor vid intervjun om det finns annat som arbetsgivaren bör känna till som kan påverka vid rekryteringen men fått ett nej som svar.
När är det inte aktuellt att anställa?
– Generellt när det gäller domar för övergrepp mot barn och barnporrbrott. Då är det inte ens en diskussionsfråga. Men även misshandel och narkotikabrott kan vara en anledning att inte anställa, säger han.
Hur ser du på lämpligheten att anställa en person med den här bakgrunden?
– Det är olämpligt utifrån domen. Det finns skäl att hålla personer som utövar grov brottslighet utanför skolan. Det här kan räknas som grov brottslighet och det skedde relativt nyligt, säger Henrik Bolin.
Men det finns ett stort bekymmer här. Ett utdrag ur belastningsregistret är långtifrån heltäckande. Det är inte endast överklagade domar som inte syns. I detta fall hade misshandelsdomen inte synts oavsett – eftersom endast vissa lagförda brott är synliga i registret. Exempelvis visas grov misshandel, men inte misshandel. Sexualbrott och pornografibrott syns alltid, men inte stöld och narkotikabrott.
– Jag ser det som mycket bekymmersamt. Det väcker också frågan hur mycket vi egentligen vet om vår personal. Jag upplever det som ett hål i nätet, säger Henrik Bolin.
Kan något liknande ha hänt tidigare med andra ord?
– Det vet jag inte eftersom vi inte kan kontrollera det, säger han.
Personalen ska vara lättade över att det inte blev någon anställning. Men det finns fortfarande en oro efter det som hänt.
– Det går hand i hand med mantrat som rektorerna upprepat på sistone: "Vi är glada så länge vi får en varm kropp i klassrummet." Risken med det förhållningssättet är att det blir såhär, säger en person med insyn, som vill vara anonym.
Norran ställer frågan till Henrik Bolin:
Att skolans behov av personal är så stor – kan det leda till att fler olämpliga kandidater slinker genom?
– Även om kompetensförsörjningsfrågan är en stor utmaning och att vi är glada för alla nya medarbetare vi kan rekrytera, så kommer vi aldrig att tumma på lagkravet att begära ut utdrag ur belastningsregistret, säger Henrik Bolin.