Henrik Bolin, avdelningschef grundskolan Skellefteå kommun, har fått information om att lärare upplever ett större problem med utåtagerande elever.
Elever har blivit mer utåtagerande och både lärare och andra elever hamnar i kläm. Det larmar facket om. De flesta kränkningar drabbar elever, men lärare är också utsatta, ibland för både grovt våld och grova verbala påhopp. Det visar Norrans granskning.
Vi har begärt ut statistik från de senaste åren. Den visar att varje dag under läsåret anmäls två till tre kränkningar. Det handlar i huvudsak om fysiskt våld, men även om verbala och psykosociala kränkningar samt trakasserier.
Skellefteå kommun har fört samlad statistik om kränkning och diskriminering sedan 2019 och det är den statistiken vi har tittat på. Under hela läsåret 2021/2022 noterades sammanlagt 891 kränkningsärenden i de kommunala grundskolorna i kommunen. Under 2022 anmäldes 134 tillbud och arbetsskador till följd av hot och våld mot lärare.
När man går igenom listan över anmälningar och läser om våld och hot mot lärare så framträder ett mönster. Lärare skadas när de går emellan elever som bråkar, när de försöker skydda elever från andra elever eller när elever blir tillrättavisade. Det kan handla om att elever blir tillsagda då de stör andra eller motsätter sig att gå in från rasten. Tillmälen och våld är ofta tämligen grovt – med dödshot och slag med tillhyggen. Exempelvis skriver en lärare: "Då vänder sig eleven om och skallar mig i näsan så jag börjar blöda näsblod och får mycket ont i näsan." Fler exempel finns i grafiken.
Norran har även läst 50 ärenden som anmälts där barn hotat, utövat våld mot eller kränkt andra barn. Vi har valt att ta ett stickprov från hösten 2022. Majoriteten av ärendena framstod som ganska "typiska" elevbråk – barn som puttat varandra, slagits eller mobbat varandra. Händelserna har observerats och anmälts av personal. Flest anmälningar görs i mellanstadiet.
Både facken och Henrik Bolin, avdelningschef för grundskolan i Skellefteå, är överens. Rapporterna om att elever har blivit mer utåtagerande har ökat. Frågan är om beteendet verkligen ökar, eller om det anmäls mer eller uppmärksammas mer. Samtidigt beskrivs det som ett arbetsmiljöproblem, både för elever och lärare.
– Det är ingen bra reklam för läraryrket i Skellefteå, säger Mikael Johansson, ordförande för Sveriges lärare i Skellefteå.
Vad får ni höra från era medlemmar?
– Vi har inte uppfattat någon dramatisk ökning av den här typen av kränkningar. De senaste tio åren har det däremot lyfts en diskussion om vad man som lärare kan förvänta sig att behöva ta, och vad som faktiskt ska anmälas. Var gränsen går helt enkelt. Det kan vara svårt att veta, inte minst för nya lärare.
Mikael Johansson och Thomas Ekholm delar på ordförandeskapet för Sveriges lärare i Skellefteå.
Han tillägger:
– Vi upplever att den här typen av kränkningar har tagits upp mer systematiskt på kommunövergripande nivå den senaste tiden.
– Skolledningen jobbar mer med dessa frågor och vi hoppas att de tar anmälningarna på allvar, säger Thomas Ekholm, som delar ordförandeskapet.
Delar ni bilden att det är störst problem i mellanstadiet?
– Ja, vår bild är att barn i yngre åldrar har blivit mer utåtagerande. Sedan tidigare har vi som lärare ibland en förväntan på att äldre elever kan ha otrevligt språkbruk, men när även yngre elever uttrycker sig på det här sättet kan vi ibland ha svårt att veta hur vi ska hantera det.
Åsa Olsson, vid Sveriges lärare, har lyft frågan om utåtagerande elever i skolan.
Huvudskyddsombudet Åsa Olsson bekräftar också bilden.
– Det är fler lärare som hör av sig. Det kan handla om situationer som blir både våldsamma och verbala.
Hon berättar att hon tagit upp det på samverkan i höstas och att det måste utredas.
– Ingen ska ha en arbetsmiljö där man är rädd för att få en smäll. Det kan vara en anledning till stress så det är en arbetsbelastningsfråga – både kontakter som man måste ha och att hantera utåtagerande elever. Lärarna har som uppgift att skapa trygghet och studiero för alla.
Hon anser att det behövs både extra människor i skolan men även fortbildning.
– Många som kommer från lärarutbildningen är kanske inte förberedda på hur det kan vara.
Hon tillägger:
– Egentligen är ingen förberedd på att få utåtagerande elever, säger Åsa Olsson.
Marielle Ågren, förtroendevald för Kommunal, representerar stödpersoner inom skolan.
Några som jobbar nära barn som oftare är utåtagerande är stödpersonerna. Det handlar om skolassistenter, lärarassistenter och pedagogiska assistenter samt barn- och ungdomsassistenter. De är sammanlagt 250 personer i Skellefteå kommun.
– Våra medlemmar jobbar nära eleverna och är mycket utsatta. Det är mycket fysiskt våld. Tyvärr är det inte alltid man rapporterar in det så mörkertalet är nog stort, säger Marielle Ågren vid Kommunal i Skellefteå, som är stödpersonernas fackförbund.
Vad handlar det om för situationer?
– Det är ofta att elever blir osams och man går emellan och blir utsatt själv. Ofta anmäls det för elevens räkning men inte för en själv.
I enkäter har facket fått signaler om att det är jobbigt att riskera att bli utsatt för fysiskt våld, sparkad, slagen och biten, enligt henne.
– Många av våra grupper tycker inte att de har fått så mycket kunskap om våld från början, säger Marielle Ågren.
Henrik Bolin poängterar att han inte kan säga om våld, hot och kränkningar verkligen ökar i skolan då han inte har några siffror som kan bekräfta eller avfärda det.
– Vi har inlett en diskussion om det. Det är något jag nyligen fått till mig och det är något vi behöver gräva vidare i.
Han har själv inte läst redogörelserna i anmälningarna som kommit in. Norran påpekar att det är många grova kränkningar som förekommer.
Han kan inte svara på om han upplever om det blivit grövre kränkningar eller svårare att hantera. Det måste i så fall konstateras utifrån statistik, påpekar han.
Vad är den vanligaste orsaken bakom aggressionen?
– Vanligast är att eleven har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en diagnos som gör det svårt att hantera saker. Det kan även bero på ett trauma. Eleven klarar inte av att hantera en situation eller ett misslyckande och blir då utåtagerande.
Norran frågar Mikael Johansson om de delar bilden att det ofta är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller trauman som är utåtagerande.
– Det är svårt att säga, men nog kan det vara så. Problemen kryper ned i åldrarna och man kan ibland se normbrytande beteenden redan i förskolan. Därför är tidiga insatser viktiga.
Hur fungerar skolans samarbete med BUP och soc?
– Vi sitter inte på någon detaljkunskap, men vi vet ju rent allmänt att många verksamheter har brist på resurser. Det finns något som heter HLT, ett förebyggande samarbete mellan skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Samarbetet kan fungera bra ibland, men det kan också vara svårt att känna sig avlastad som lärare. Känslan är att ärendena ofta ramlar tillbaka i knäet på lärarna, säger Mikael Johansson.
Hur menar ni?
– Många av de saker som ni beskriver i er sammanställning är rena trauman för lärarna. Att då behöva möta samma elev igen nästa dag, det kan ju försvåra situationen. Skolan är en speciell värld, som lärare möter man ju eleverna varje dag. Hot och våld inom andra delar av kommunen kan betyda något helt annat än vad det gör inom skolan.
Men hur ser det ut med förutsättningar och stöd till lärarna?
– Det är närmaste chef som ska anpassa arbetsplatsen. Kommunhälsan kan även erbjuda samtalsstöd och även HR kan sätta in stöd, säger Henrik Bolin.
Han nämner att det finns en plan mot kränkande behandling och diskriminering och förebyggande arbetet tillsammans med elevhälsan. Konkreta åtgärder kan handla om att stärka upp runt raster och kartlägga otrygga miljöer.
Vilka åtgärder sätts in vid återkommande problem?
– Personalförstärkning är en åtgärd. Handledning från elevhälsan är en annan, exempelvis psykologhjälp. Man kan ändra arbetssätt och rutiner. Det finns även ett resurscenter för elever som har svårt att vara i en vanlig skola. Om barn far illa kan vi anmäla till socialtjänsten om det är orsaken.
I kommentarer framgår att pedagoger anser att det blivit tuffare och att det är brist på stödpersonal. Henrik Bolin påpekar att han i så fall behöver få se siffror på att det har förvärrats och att det inte finns tillräckligt med stöd. Enligt honom kan det finnas andra saker som spelar roll i mötet med eleverna.
– Det kan vara en resursfråga men även kunskaps- och kompetensfråga. Det kan handla om bemötande och hur man undviker att sätta elever i en situation där de misslyckas exempelvis.
Vad får ni för stöd via BUP?
– De som har en diagnos har oftast kontakt med BUP. Vi kan få handledning och tips från dem. Men oavsett om man har en diagnos eller inte så arbetar vi med barnen utifrån dem de är, säger Henrik Bolin.
Mikael Johansson påpekar att det finns en lärarbrist i skolan, och även i andra yrkesgrupper.
– Vi är färre vuxna, och det är klart att det påverkar. Det behövs både fler lärare, men också andra kompetenser som kan stötta upp. Som lärare har man kanske 30 elever och då behövs det också andra som kan hantera utåtagerande elever.
Det finns åtgärdstrappor för elever som är utåtagerande.
– Men det är sällan långsiktiga lösningar med en avstängning eller förflyttning eller så. Vi behöver ta tag i det arbetsmiljösystematiska arbetet, så vi vet hur vi ska hantera olika situationer. Om vi har 864 ärenden, så kan vi inte se det som 864 ärenden utan koppling till varandra. Utan då måste vi prata om strategierna för hur vi ska få ned det där, säger Mikael Johansson.
Han anser även att man måste prata om hot och kränkningar mot lärare och att detta inte är okej.
Marielle Ågren tycker att Skellefteå kommun numera tar assistenternas situation på allvar.
– Arbetsgivaren är positiv till utbildningsinsatser. Vi har tillsammans med arbetsgivaren börjat att prata om utbildningsinsatser för de olika assistentgrupperna. Det är stor skillnad i dialogen nu jämfört med några år tillbaka.
Men hon påpekar också att andelen assistenter ökar inom alla yrkesgrupperna.
– Man har tidigare inte satsat på dessa yrkesgrupper, vilket man gör nu. Men det tar tid, säger Marielle Ågren.
NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller NPF-diagnoser är samlingsnamn för olika tillstånd och diagnoser.
ADHD - attention deficit hyperactive disorder, innebär att man kan ha svårt att koncentrera sig, sitta stilla och hejda impulser.
AST - autismspektrumtillstånd, är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Det handlar om autism, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom.
Tourettes syndrom - innebär hos barn rörelsetics och ljudtics. Det är även vanligt med tvångssyndrom och att barnet har svårt att koncentrera sig och kontrollera impulser.
Källa: 1177.se
VÅLDET I SKOLAN
Del 2: Mobbarna slog deras son i skolan • Kritiska mot ”låt-gå-mentaliteten” i skolan • "Tagit så stor skada"