Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, arbetar med tillsyn av mäklare och mäklarföretag och deras disciplinnämnd kan besluta att en mäklare eller ett företag ska få en varning eller erinran vid oegentligheter, skriver VK. Vid allvarliga brister kan disciplinnämnden besluta att återkalla en mäklarregistrering.
Det senaste ett och ett halvt året, från mars 2022 till augusti 2023 har totalt 16 anmälningar gjorts mot mäklare i Västerbotten och en anmälan mot ett mäklarföretag i länet. Majoriteten av anmälningarna har gällt lockpriser, men det har också handlat om allt från närståendeförmedling till mäklarens bristande kommunikation.
Av dessa 16 anmälningar har 1 av dem lett till beslut om disciplinär åtgärd. Utöver anmälningarna har 3 beslut fattats utan att anmälan inkommit. I samtliga av dessa 4 ärenden fick mäklaren en varning, som är den näst allvarligaste påföljden.
Här är de anmälningar som gjorts mot mäklare i Västerbotten mellan mars 2022 och augusti 2023. Vissa mäklare har anmälts flera gånger. För att hålla isär dem har vi låtit kalla mäklarna för en siffra.
• Mäklare 1 anmäls för att ha satt ett lockpris. ”Utgångspriset är betydligt lägre än tidigare försäljningar på samma adress eller liknande bostäder i närområdet” står det bland annat att läsa i anmälan.
• Mäklare 2 anmäls för att vid upprepade tillfällen ha sålt bostäder åt en och samma säljare och att det förekommit falska budgivningar där priserna trissats upp.
• En tidigare säljare anmäler mäklare 3 då säljaren upptäcker att dennes före detta bostad är ute till försäljning igen – denna gång med halverad driftkostnad jämfört med då säljaren sålde inte långt dessförinnan. Detta anser den tidigare säljaren måste vara omöjligt. Anmälaren påpekar även att bilderna som togs vid dennes försäljning har återanvänts utan anmälarens godkännande.
• Mäklare 4 anmäls för att ha satt ett lockpris. ”Självklart att ingen kommer att sälja ett hus för så lite” står det i anmälan där anmälaren anser att mäklarens agerande är förtroenderubbande och att denne satt ett lockpris som vilseleder.
• Mäklare 5 anmäls av en säljare efter att mäklaren låst in säljarens katt vid visning. ”Mycket anmärkningsvärt agerande att låsa in en katt [...] dessutom utan att säga att man låst in katten” står det i anmälan.
• I ett fall är det ett helt mäklarföretag som anmälts. Anmälan gäller rubbande av förtroende för företagets mäklare. Anmälaren anser att det är mäklarnas arbetssätt som inte är korrekt.
• En köpare anmäler mäklare 6 för felaktig budgivning. Köparen skriver i anmälan att mäklaren inte velat ge ut någon anbudslista och att när köparen väl fick ut den så innehöll den bud som var tillbakadraget, vilket gjorde att köparen budade mycket mer än vad som var nödvändigt då det inte fanns något annat bud. FMI har utrett ärendet och kommit fram till att budgivningen inte skett på ett korrekt sätt. Inspektionen skriver följande i sitt beslut: ”Av ovan anledning finner inspektionen det otvetydigt fastställt att (mäklarens namn) har åsidosatt sin omsorgsplikt genom att underlåta att informera anmälaren om att ett bud hade återkallats. Förseelsen utgör grund för en varning”.
I samma ärende har FMI utrett om mäklare 6 upprättat en korrekt anbudsförteckning. I anmälan framgår det att köparen till slut fick ut två anbudslistor i samband med köpet och att även mäklaren under tiden som FMI:s utredning pågått blivit ombedd att lämna in en sådan lista. FMI skriver i sin utredning att ”Det är ostridigt i ärendet att (mäklarens namn) överlämnat två budgivningslistor till anmälaren som inte stämmer överens med hur de aktuella buden lämnats under förmedlingsuppdraget”.
Mäklare 6 har under utredningen uppgett att det var en mäklarassistent som lämnade ut en av budlistorna och att de två budlistorna som anmälaren fick var utkast. FMI skriver att inspektionen anser att det är mäklaren som är ansvarig för att budgivningslistan är korrekt när den lämnas ut till parter. Vidare konstaterar FMI att det inte finns någon notering om att ett bud var återtaget i den budgivningslista som mäklaren lämnade in till FMI, det fanns det dock i båda budgivningslistorna som anmälaren fick. Detta styrks även av en sms-konversation mellan anmälaren och den person som la och senare tog tillbaka sina bud.
FMI skriver att inspektionen har noterat att den budgivningslista som mäklare 6 lämnat in är daterad efter att FMI skickade ut föreläggande i ärendet. ”Med beaktande av dessa uppgifter tillmäter inspektionen låg tilltro till (mäklarens namn) uppgifter om att hen lämnat en korrekt och fullständig anbudsförteckning till uppdragsgivaren när uppdraget slutförts”, skriver FMI. Vidare skriver inspektionen att ”Mot bakgrund av omständigheterna i ärendet anser Fastighetsmäklarinspektionen att (mäklarens namn) på ett allvarligt sätt har åsidosatt sina skyldigheter vid upprättandet av anbudsförteckningen. Förseelsen motiverar en varning”.
Mäklare 6 får en varning både för att ha hanterat budgivningen på ett felaktigt sätt och för att ha åsidosatt sina skyldigheter vid upprättandet av anbudsförteckningen.
• Samma mäklare som ovan, det vill säga mäklare 6, anmäls ännu en gång för felaktig budgivning. Enligt anmälaren, som budat på ett av mäklarens objekt, drogs ett tidigare bud tillbaka och mäklaren hörde av sig och sa att anmälaren hade det vinnande budet. Senare fick anmälaren information om att det kommit in ett nytt ledande bud. Fyra dagar senare fick anmälaren information om att även det budet var återkallat. I anmälan står det att anmälaren sen varenda dag försökte få kontakt med mäklaren som inte svarade. Fyra dagar senare fick anmälaren kontakt med mäklaren som då meddelade att det senaste budet inte alls återkallats och att objektet sålts.
• Mäklare 7 anmäls för att inte ha följt regelverket när det gäller närståendeförmedling. En mäklare får inte ha ett uppdrag där en närstående är säljare eller köpare. Anmälaren uppger att fler mäklare på samma företag har brutit mot detta regelverk tidigare.
• Mäklare 8 anmäls för att medvetet ha satt ett lockpris. Anmälaren menar att utgångspriset på motsvarande objekt i området inte har setts på fem år.
• En säljare anmäler mäklare 9 för olika prisbilder. I ett första telefonsamtal ska säljaren ha informerat mäklaren om objektet och mäklaren ska av den muntliga redogörelsen ha värderat objektet till ett miljonbelopp. När mäklaren sedan kom och tittade på objektet ska mäklaren ha värderat ner objektet med 75 procent. Anmälaren anser att mäklaren drastiskt undervärderat objektet och anser att mäklaren borde kunna göra en mer korrekt värdering av en fastighet.
• Samma mäklare som ovan nämnts, det vill säga mäklare 9, anmäls för att ha tagit mer arvode än vad som var överenskommet.
• Mäklare 10 anmäls för att ha satt ett lockpris.
• Mäklare 11 anmäls för att ha satt ett lockpris. Enligt anmälaren i ärendet förmedlade mäklaren ett objekt i ett område med stor efterfrågan men lågt utbud. Anmälaren anser att prisbilden borde vara tydlig. Enligt anmälaren har mäklaren satt ett lågt pris och när förhandsbud kommit in har mäklaren avrått säljaren att ta buden. ”Eftersom båda buden nekades av säljaren på mäklarens inrådan kan man göra antagandet att mäklaren vetat om att huset skulle gå på ett slutpris runt (en dyrare summa).”, skriver anmälaren.
• Samma mäklare som ovan, mäklare 11, anmäls ytterligare en gång för att ha satt ett lockpris, dagen efter att första anmälan inkommit. Enligt anmälaren var budgivningen då uppe på en summa som var 40 procent högre än utropspriset. ”Vi anser att utropspriset var ett lockpris. Alla som är på marknaden har kunnat se det” skriver anmälaren.
• Mäklare 12 anmäls för närståendeförmedling. Enligt anmälaren har mäklaren en relation till säljaren, vilket inte är okej enligt regelverket.
• Mäklare 13 anmäls för att ha satt ett lockpris. Enligt anmälaren har mäklaren lagt ut ett objekt till ett mycket lägre pris än vad liknande objekt i liknande skick lagts ut för.
• Utöver detta har tre mäklare fått en varning för att de inte betalat den årliga avgiften som registrerade mäklare ska betala.
Fastighetsmäklarinspektionen tar emot samtliga anmälningar som inkommer, men de resulterar inte alltid i tillsynsärenden.
– Att vi inte öppnar ett ärende avseende en anmälan kan ha olika orsaker, exempelvis att vi inte har identifierat någon förseelse gjord av mäklare som ligger inom vårt tillsynsområde, att det var mer än två år sedan den kritiserade händelsen inträffade eller att det inte finns tillräckligt med underlag eller bevisning, säger Annika Westin, jurist vid Fastighetsmäklarinspektionen.
– Om vi vid ett senare tillfälle skulle få in ytterligare information så kan vi komma att öppna ett ärende på en tidigare anmälan, säger hon vidare.
Om det ännu inte kommit något beslut i ett tillsynsärende så kan det också bero på att anmälan är relativt ny och inte har fått någon handläggare. Handläggningstiden varierar från ärende till ärende, men tar i genomsnitt 150 dagar att utreda.