Skolmaten
Tillsammans med kollegan, docent Cecilia Olsson, har hon forskat på just skolluncher. Deras studier och tidigare studier visar att den sociala tillvaron är viktig för barnen.
– Men man kanske inte alltid upplever att det är så på grund av hög ljudnivå och tidspress som inte möjliggör det sociala umgänget. I många fall är maten underordnad andra faktorer, säger Linda Berggren.
Andra faktorer som spelar in är den individuella relationen till mat och måltider och även sin egen kropp, och om man får vara med och tyckta till om mat och måltidsmiljö.
När det gäller attityder till måltider påverkas barnen framför allt av den närmaste miljön; familj, förskola och skola. När det gäller familj spelar den socioekonomiska statusen in.
– Forskning visar att de som kommer från familjer med sämre socioekonomisk status äter mindre med grönsaker och fisk och dricker mer läsk. Övervikt är också vanligare.
Varför är det så?
– Det kan vara kopplat till ekonomi eller att de som har högre utbildning har större tillgänglighet till information om kost, säger Cecilia Olsson.
De påpekar att Sverige har en lång tradition av skolmåltider och att tanken från början var att man ville kompensera för undernäring, vilket kan förklara varför lagstiftningen som styr handlar om att ge kostnadsfri och näringsriktig mat.
– Allt som serveras innehåller näring som ska täcka näringsbehovet. Att täcka exempelvis proteinbehovet i vår mat är inga svårigheter i Sverige i dag. Den bästa maten är den som äts upp av eleven oavsett vad som serveras, säger Cecilia Olsson.
Linda Berggren tillägger:
– Övervikt är ett större problem. Var femte ungdom har övervikt.
Hur vi äter har betydelse för hur vi presterar generellt och det gäller även lärande. Men hur bra äter barn i dag? Forskarna berättar att de varit med i en stor nordisk studie som visar att barn och ungdomar äter för lite grönsaker. Flickor äter mer grönsaker än pojkar och pojkar äter mer kött. De vill mena att könsskillnaderna är socialt konstruerade normer. Intaget av sötade livsmedel ligger också för högt även om det minskat något.
En annan observation är att det äts mer skollunch på måndagar.
– Det finns indikationer på att det kan vara kopplat till kompensatoriskt ätande, att en del elever får för lite mat på helgerna, men det behövs mer forskning om det, säger Cecilia Olsson.
Men hur är det då med smakpreferenserna. Kan man säga att barn bara gillar vissa saker?
– Vi har medfödda preferenser för sött och salt. Sedan kan man med tiden lära sig att tycka om surt och beskt. Det är också vanligt att barn mellan två och sex år har så kallad neofobi, att de är tveksamma till ny mat, säger Linda Berggren.
Men det går att träna upp förmågan att äta olika saker genom att pröva olika typer av smaker och konsistenser.
– Men det ska inte handla om tvång, lirkande, belöning eller straff. Maten måste finnas med som en del av ätandet och det största misstaget man gör är att ge upp efter att barnet bara har testat ny mat ett par gånger, säger Cecilia Olsson.
De påpekar att det går att lära sig att gilla nya smaker hela livet.
På restauranger serveras ofta pannkakor, korv, köttbullar och mos som barnrätt. Är det så att barn verkligen föredrar detta?
– I samhället bidrar vi till vad barn ska gilla genom att ständigt använda samma rätter, säger Linda Berggren.
– Om man förväntar sig att barn ska tycka om en speciell rätt så förstärker man detta genom att servera den, säger Cecilia Olsson.
Finns det något egenvärde i att äta mer varierat?
– Det beror på vad man menar med varierat. Det kan ha en betydelse näringsmässigt, men man kan förstås äta ett fåtal livsmedel som är bra och då behöver variationen inte vara så stor, säger hon och tilllägger:
– Normer kring mat är starka, exempelvis hur vi ska bete oss när vi blir bjudna på mat. Om det är mycket vi inte äter innebär det en risk att vi bryter mot dessa normer och kanske uppfattas som besvärliga, märkvärdiga eller bortskämda. De som får speciallunch känna exempelvis sig annorlunda, medan man i andra skollunchsystem i andra länder, där man tar med mat hemifrån, jämför luncher med varandra. Där blir de socioekonomiska skillnaderna också tydligare.