Kerstin Andersson låter hela kroppen vara med. Det är så teater skapas.
En sal på Nordanå en onsdagskväll. Eleverna sitter i en ring och i ringen har en representant från Medborgarskolan också slagit sig ner.
- Det är så roligt att se vad det är som händer i vår verksamhet, säger representanten.
Det har hen så himla rätt i. För det är ju här de är, alla de vars barnsligt lekfulla sida ständigt pockar på. Den måste få ett utlopp någonstans och det får den här, på Teaterskolan.
Kvällens lektion är vikt åt teaterövningar.
- Idag ska vi jobba med status, förklarar ledaren. Känn på din karaktär. Hur är den? Har du en hög status eller en låg?
Dagens presentation. Ett namn, ett ansikte och en magisk egenskap för var och en.
Ledaren Susanne Sundqvist Bergkvist har funderat ut kvällens övningar.
Marielle Lundgren har valt sin roll. Hög status, det är vad hennes ansikte utstrålar.
De tolv rör lite på sig och känner efter vilken slags människa de vill vara just nu.
Hög status: Rak i ryggen med bestämda steg och en blick som inte väjer undan för någon.
Låg status: Sänkt blick, osäkra fingrar som pillar i ansiktet och drar lite blygt i tröjärmarna.
"Det är så roligt att se vad det är som händer i vår verksamhet."
Sedan ska de nyblivna hög- respektive lågstatusmänniskorna mötas och då gäller det att verkligen ha koll på sin roll, för nu blir det speeddejting.
- Ursäkta, säger en av de allra färskaste deltagarna, men vad är en speeddejting för nåt?
Optimisterna brukar hävda att man lär sig något nytt varenda dag och att det är så roligt. Och precis så är det i denna grupp. När dejtingfenomenet väl har retts ut (snacka någon minut två och två för att kolla om man passar som kompisar) så drar det igång. Det blir ett himla kacklande. Det gäller att ha fokus på den egna karaktären och på kroppsspråket inte minst. Håll masken. Spela din självpåtagna figur. Var någon du inte är.
Det är det som är magin.
Förvandlingen.
Gränslösheten.
För somliga är detta ett måste år efter år, termin efter termin.
Att vara någon annan som spelar mot någon annan som inte heller är sig själv i en värld som inte existerar men som finns ändå. En lek för stora som vägrar stelna i sin vuxenhet.
Så kan man också använda sina onsdagskvällar.
Wilma Lundberg Lindh funderar. En örn, det är det hon skulle vilja vara.