Anita Larsson, verksamhetschef på Rondellen i Skellefteå.
Den genomsnittliga personen i Sverige köper 14 kilo nya kläder och hemtextilier per år – samtidigt slängs också i snitt 7,5 kilo rakt i soppåsen. I många fall rör det sig om sådant som hade kunnat skänkas vidare. Samtidigt är också textilbranschen en stor förorenare och beräknas stå för upp till tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser.
En motvikt till det är second hand-branschen och i Skellefteå finns flera aktörer.
Inom kommunens verksamhet och second hand-butik Rondellen i Skellefteå har man som mål att slänga så lite som möjligt av det som kommer in, för att allt ska existera i ett cirkulärt system. Personalen rengör, lagar, återbrukar och återvinner i den mån det går för att undvika att saker skickas till deponi.
– Tyvärr får vi in en del som är trasigt så jag vill uppmana alla att skänka det är som helt. Vi måste ju hantera allt som kommer in och då måste vi hantera avfallet också, säger Anita Larsson, verksamhetschef.
Men skicket på sakerna som kommer in är inte allt, det handlar om kvalitén också. Kommer det exempelvis in kläder med fläckar så agerar man olika beroende på material.
– Om det är ett billigt tyg i polyester hamnar det i brännbart, men är det ett kvalitetstyg från ett kändare märke kan vi ofta sälja det ändå.
Vad säljer allra bäst i butiken?
– Husgeråd och bruksvaror, det som folk kan ha en användning för. Men även märkesvaror och retroprylar. Prydnadsfigurer säljer inte, och gamla bokhyllor från 70- och 80-talet i mörkt trä är det ingen som köper heller. Men furu har ju blivit populärt igen, så trenderna svänger hela tiden. Vi har kontinuerliga säljmöten där vi pratar om vad vi ser och hör som är på modet, säger Anita.
Vissa saker väljer de att tacka nej till, dels för att de inte går att sälja i så stor utsträckning och dels för att det är mycket jobb att frakta dem.
– Vi tar inte emot tjock-tv, vävstolar, pianon och tunga vitvaror. Det handlar ju om vår personal och deras arbetsmiljö också.
Det som hamnar hos Rondellen kommer från återvinningscentraler, privatpersoner, företag, kommunala verksamheter och samt deras lastbrygga. Under 2020 fick man in cirka 420 ton, varav 50 ton fick skickas på deponi. Försäljningen det året landade på fyra miljoner kronor. Hittills i år har det kommit in drygt 400 ton och 72 ton har redan skickats på deponi.
– Pandemin har slagit ganska hårt på vår verksamhet och vi hade ganska låg försäljning i början av året. Men nu börjar det röra på sig igen.
Av de hundratals ton som kommer in uppstår ofta ett stort överflöd. Mycket av det skänks till andra second hand-butiker i stan, som Röda Korset Kupan och Pingstkyrkans second hand-butik.
– Det som står i butiken och inte blir sålt rear vi först ut. Sedan skänks det bort, både internt bland personalen och till allmänheten via Rondellens Instagramkonto, säger Anita.
Hon säger att arbetet på Rondellen, att se den enorma mängd saker som kommer in, verkligen får henne att reflektera kring dagens slit och släng-samhälle.
– Vi behöver minska på det vi köper och köpa mer begagnat.
På Röda Korset Kupan i Skellefteå får de vissa månader in otroligt många saker, ibland flera släplass, och vissa månader är det stiltje. Det berättar butikschefen Johnaz Bäckman och medarbetaren Evelina Sundelin Jennerfors.
Evelina Sundelin Jennerfors arbetar på Röda Korset i Kupan.
– Nu under pandemin märkte man att folk rensade sina förråd för vi har fått in mycket mer än tidigare. Jag skulle säga att cirka 70 procent av allt som lämnas in är kläder och andra textilier, säger Johnaz.
Men det är mycket som lämnas in som inte går att sälja.
– Många är duktiga och tvättar och stryker sina grejer, men tyvärr får vi också in mycket som är trasigt och smutsigt, och det måste ju kastas. Vi har ju både tiden och miljön vi måste tänka på, vi kan inte ställa oss och tvätta allting, säger Johnaz, och Evelina tillägger:
– Sedan kan vi inte ta emot kläder och saker som är inrökta, det är ingen som vill ha det.
Vad vill ni absolut inte ha in förutom sådant som är smutsigt och trasigt?
– Gammalt kontorsmaterial och pärmar brukar inte gå att sälja, och galgar har vi alldeles för mycket av. Byxgalgar blir vi dock väldigt glada av, säger Johnaz.
Johnaz Bäckman, butikschef på Kupan i Skellefteå.
– Vi kan inte heller sälja cykelhjälmar, ridhjälmar, bilbarnstolar och liknande saker på grund av säkerhetsaspekten. Vissa pälsar får vi inte heller sälja eftersom det krävs tillstånd och bevis på att den inte är gjord på illegalt sätt, berättar Evelina.
Det blir oftast ett överflöd av textilier. En del används av gruppen ”Sydamerna” som återbrukar gardiner till tygpåsar och annat som sedan säljs i butiken. En del skänks till Floraskolan.
– Vi har inlett ett samarbete med skolan där vi ger tyger och kläder vi inte lyckas sälja till en textillärare och så får eleverna återbruka det på lektionerna. Jag tänkte också prata med Västerbottensteatern om de vill ta emot textilier att göra kostymer och annat av, säger Johnaz.
Han vill också skicka en uppmaning till allmänheten:
– Om det är någon som vill ha de textilier vi inte lyckas sälja får de gärna höra av sig.
Många av Kupans kunder gillar återbruk och Evelina visar upp en bild där en person sytt om ett örngott till ett mjukisdjur, en färgglad drake.
– Det är roligt att väcka tänket att ett örngott inte bara behöver sitta på kudden utan kan användas till andra saker också.
Evelina Sundelin Jennerfors visar upp Röda Korsets Instagram där en kund gjort ett mjukisdjur av ett örngott.
Pingstkyrkans second hand-butik är den största aktören i Skellefteå. De får in otroliga mängder varor varje vecka.
– Tjock-tv och pianon vill vi inte ha in, i övrigt kan vi sälja det mesta. Det vi inte kan sälja kan vi skicka vidare till PMU centralt, säger Britt Lindqvist, föreståndare.
Hon vill skicka med en uppmaning till Skellefteborna:
– Vi vill helst att folk lämnar in saker under vardagar då vi har personal på plats.
Av allt som säljs står kläder för 30 procent, och en hel del som kommer in är helt nytt.
– Det kan komma in sådant som inte är använt, fina och dyra kläder.
Hon och hennes kollegor har märkt av det ökade intresset för second hand de senaste åren och tycker att det är roligt att nya kunder upptäcker butiken.
– Det är roligt att vi har människor i alla olika åldrar som kommer hit, och särskilt mycket ungdomar, säger Britt.
Av allt som säljs på Pingstkyrkan i Skellefteå står kläder för 30 procent.