”Det känns jättebra! Helt underbart faktiskt”, säger Fredrik Lindström direkt efter viseln. Annakarin Lundström håller med.
Det var för sjunde året i rad som Svenska kyrkan i Skellefteå anordnade drop in-vigslar som en del av prideveckan.
Hur kommer det sig att ni väljer drop in?
– Vi har funderat ganska länge på att göra det här. Det kändes som att det här var enkelt och passade oss just nu, säger Annakarin Lundström som gifte sig med Fredrik Lindström under fredagseftermiddagen.
”Vi har funderat ganska länge på att göra det här. Det kändes som att det här var enkelt och passade oss just nu”, säger Annakarin Lundström.
Hur träffades ni?
– Vi träffades genom gemensamma vänner som tyckte att vi skulle passa bra ihop, så då ordnade vi en ”blind date”, säger Annakarin.
– Den 17:e är det 16 år sedan, fyller Fredrik i.
Den som vigde de två var pastorsadjunkten Elin Forss. Det var första gången hon var delaktig i just drop in-verksamheten.
– Det känns bra. Det är väldigt kul att få dela det här med människor. Jag gillar att göra nedslag i människors liv, det är en av de grejer som drog mig till prästyrket, säger hon.
För pastorsadjunkten Elin Forss är det en fin känsla att vara med på drop in-vigseln under prideveckan, även om det inte var några hbtq-par som valde att gifta sig spontant denna gång. ”För mig som kristen hbtq-person så är möjligheten att kunna vigas i kyrkan väldigt viktig.”
Svenska kyrkan stod för mycket av fixandet kring vigseln, men partner får man ta med sig själv!
Totalt var det tre par som blev äkta makar under årets upplaga av drop in-vigseln.
Prästen Annika Lundström berättar att intresset för att gifta sig spontant varierar kraftigt från år till år. Hon har varit med mer än hälften av de sju gånger som kyrkan anordnat vigslarna.
– Första året hade jag gjort i ordning 13 vigseltider. En del kollegor tyckte det lät optimistiskt men i slutänden kom det 14 par, berättar hon.
– Det har aldrig hänt att ingen dykt upp.
”Det är stort att få vara med en liten stund i människors liv. Att vara medvandrare i en stor händelse i livet”, säger prästen Annika Lundström.
Totalt var det tre par som valde att gifta sig under fredagens arrangemang.
Annika tror att charmen med en spontan vigsel är att fokuset hamnar på kärnan i det hela.
– Det blir en annan sorts närvaro – det blir här och nu. Så kan man vara på andra vigslar också, men här ligger fokuset på själva vigseln och inte allt runtikring. Är champagnen på kylning? Hur ser det ut i festlokalen? Har blommorna vissnat? Det här blir kärnan på något vis.
Under ceremonin välsignades ringarna.
Pastorsadjunkten Elin Forss har vigt par förut, men Annakarin Lundströms och Fredrik Lindströms vigsel blev den första drop in-vigseln för hennes del.
Efter ceremonin samlades gästerna utanför och hurrade för det nygifta paret.
En del har klämt in giftermålet på lunchrasten och kommer i snickarbyxorna.
Finns det någon vigsel från tidigare år som du minns extra mycket?
– Man måste ju ha ringar när man gifter sig. Ett par hade inte hunnit få sina ringar så de var inne i rotade fram några leksaksringar i barnkammaren. En hade en apa och den andra hade en elefant. Det blev så fnissigt, men det fick duga just då!