Mellan den 27 och 30 mars gjorde kvinnan dels en anmälan till Skelleftepolisen om en påstådd våldtäkt, dels att hon tog tillbaka anmälan och erkände att allt var en lögn.
Det är chefsåklagare Åsa Jonsson som väckt åtal mot kvinnan, som är i 60-årsåldern.
Förundersökningen visar att kvinnan den 27 mars i år gjorde en polisanmälan i Skellefteå där en namngiven man anklagades för våldtäkt.
– Hon har angett en oskyldig person till åtal med uppsåt att han skulle bli dömd till ansvar för våldtäkt, sammanfattar Åsa Jonsson i åtalet.
Brottsrubriceringen är i första hand falsk angivelse. Om inte Skellefteå tingsrätt, vid den kommande rättegången, bedömer brottet på det sättet ska kvinnan åtminstone dömas för falsk tillvitelse, påpekar åklagaren.
I polisförhör har den 60-åriga kvinnan erkänt brottet.
Förutom förhör med kvinnan vid den kommande rättegången hänvisar åklagaren till den anmälan om våldtäkt som gjordes samt ett upprättat PM av polisen som gäller kvinnans ”återtagande av anmälan”.
Hur kunde lögnen om våldtäktsanmälan avslöjas?
– Efter att kvinnan gjort en anmälan om våldtäkt den 27 mars, där hon beskrev omständigheterna kring det påstådda brottet, så tog hon tre dagar senare kontakt med polisen igen. Där berättade hon för polisen att det var en falsk anmälan, att mannen inte hade våldtagit henne, svarar Åsa Jonsson.
Angav hon något syfte med den falska anmälan?
– Syftet ska ha varit att mannen var skyldig henne 2000 kronor. Eftersom hon inte hade fått pengarna så ville hon hämnas på mannen, hon var arg på honom. Men den 30 mars uppgav hon för polisen att mannen betalat tillbaka pengarna, därför tog hon tillbaka anmälan.
I ett nytt förhör den 12 april delgavs kvinnan misstanken om brottet falsk angivelse. I ett efterföljande förhör den 9 augusti upprepade kvinnan att hon erkänner brottet.
Chefsåklagare Åsa Jonsson, Umeå, påpekar det allvarliga i att falskeligen utpeka en person för att ha begått en våldtäkt. Därför väcks också åtal om falsk angivelse.
– Hon har också sagt i polisförhör att hon var ”sinnesförvirrad” i samband med att hon gjorde den falska anmälan.
Vad säger den felaktigt utpekade mannen?
– Han har hörts som målsäganden och säger att det aldrig funnits någon skuld på 2 000 kronor. Han säger i förhör att han bara vill slippa kvinnan. Han har inga skadeståndsanspråk.
Det är lika ovanligt som allvarligt med den här typen av åtal om falska brott. Kommentar?
– Det förekommer anmälningar om falska påståenden om våldtäkt, men det kan vara svårt att bevisa rena lögner eftersom det ofta är ”ord mot ord” vid den här typen av brott. Men här har ju kvinnan själv tagit kontakt med polisen och erkänt att hon ljugit, svarar Åsa Jonsson.