Det var den 31 oktober 2020 som Nooshi Dadgostar valdes till partiledare för Vänsterpartiet. Nu har hon gjort sitt första besök i Skellefteå i egenskap av partiledare. Det är de stora satsningarna i Skellefteområdet på ny industri som är en del av bakgrunden till hennes visit.
Under onsdag och torsdag har hon mött Byggnads Västerbotten, hållit öppet möte, besökt Skellefteå Kraft, Floraskolan och naturligtvis varit ute på Northvolts anläggningar. Norran träffade henne på Sara kulturhus strax efter att hon landat i Skellefteå.
Vad ser du mest fram emot under ditt besök?
– Jag har träffat Byggnads, kommer vara här ikväll och träffa en massa människor, imorgon ska jag besöka Northvolt och titta på Floraskolan. Det känns spännande, säger hon.
Kan du beskriva dig själv med tre ord?
– Nyfiken, skulle jag säga, det är det som driver mig mest, snäll, noggrann.
Vad är socialism för dig?
– Att man ska kunna bestämma över sitt eget liv och vilken framtid man ska få, större frihet.
Tycker du Sverige är ett sådant land i dag?
– Nej, vi fick reda på idag att vi har de största ekonomiska klyftorna i Sverige på 40 år. Det gör människor ofria, att man inte känner att man inte kan bli att det man vill bli i livet. Det har mycket att göra med frihet, skulle jag säga.
Vilken är din främsta egenskap?
– Det är väl att jag är angelägen om att veta och kunna saker, sedan är jag envis. Jag tycker det är väldigt roligt att besöka till exempel byggnads nu och höra vad det har att säga, lyssna på Northvolt och deras perspektiv. Det hänger ihop med nyfikenheten. Jag blev själv engagerad i det jag såg i min barndom.
Den sämsta?
– Är man aktiv och engagerad på den nivå jag är på så inser man att saker måste ske på ett väldigt ordnat sätt, men jag kan ibland bli frustrerad över att det inte går fortare.
Om du kunde få igenom ett valfritt lagförslag, vilket skulle det vara?
– När vi är med och styr så kommer vi att förändra många saker. Alltifrån hur vården fungerar till arbetsmarknaden.
Du ser det som en självklarhet att ni ska vara med och styra?
– Ja det är väl det man söker när man ställer upp till val. Jag söker ju väljarnas förtroende förstås. Det är därför jag är ute och argumenterar i valrörelser men också i andra sammanhang. Något som har varit väldigt viktigt för oss, som vi driver hårt, är Sverigepriser för el. Vi har ett elpris som driver hela inflationen i grund och botten. Det vet ju ni i Skellefteå som har så mycket egen el, att vi har mycket el i Sverige, vi producerar den väldigt billigt och mycket mer än vi konsumerar själva. Ändå tvingas vi betala väldigt höga priser för detta. Det ser vi som helt oacceptabelt. Att ha ett lågt elpris är kanske den viktigaste klimatinsatsen.
Vilket bidrag skulle du kunna tänka dig att skrota och varför?
– Det är rutbidraget. Det används framförallt, men inte bara, av personer som har väldigt mycket pengar. Det är inte rationellt för alla oss skattebetalare, lokalvårdare, undersköterskor att vara med och finansiera det. Det är inte rättvist. Vi tycker man kan betala det själv och använda detta till människor som har behov av det.
Är det inte bra att privatpersoner kan ge andra möjlighet till arbete och till en inkomst?
– Det är väldigt bra, det är därför vi tycker att man kan använda detta till att anställa personer i äldreomsorgen, till exempel. Vi tycker självklart att man ska använda dessa pengar på ett så bra sätt som möjligt. Vi kan ju börja med ändå att ge hjälp och stöd till äldre personer som faktiskt behöver det, säger hon och fortsätter:
– Efter de här covid-åren behövs mycket resurser där. Skulle jag behöva prioritera, vi har ändå begränsat med resurser, så skulle jag säga att där behöver vi anställa personer under bättre förhållanden och med något högre löner.
Det har politiker sagt under lång tid, vad är det som gör att du tror du på en förändring nu?
– Jag tror inte, utan problemet är att vi inte handlar, det är bara för mycket prat. Vi måste förändra det på riktigt. Jag har själv jobbat i hemtjänsten. När jag kommer och besöker hemtjänsten i dag upplever jag att det är stora försämringar.
Hon använder begreppet ”sönderprivatiserat” system och använder Stockholm som ett exempel på det.
– Det är fruktansvärt oorganiserat och dåliga förhållanden. Vi har haft en utveckling som både drivits av S på statlig nivå och av M där vi underfinansierar vår välfärd. Det kommer jag att ägna, kanske hela mitt liv, i alla fall mitt partiledarskap på att förändra. Jag började med marknadshyror, sjukförsäkring och höjda pensioner och vi kommer att gå vidare.
Under mandatperioden 2014-2018 verkade hon bland annat som ledamot av civilutskottet och som bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon har också varit ledamot av socialförsäkringsutskottet och talesperson för Vänsterpartiet i socialförsäkringsfrågor samt partiets feministiska talesperson.
När, och varför, blev du intresserad av politik?
– Jag gick med under 90-talet när det var stor ekonomisk nedgång. Pappa blev arbetslös, byggbranschen gick dåligt, mamma var tvungen att sluta sitt jobb inom äldreomsorgen för hon orkade inte längre. Det satte väldigt djupa spår i mig som barn. Det var även ett feministiskt uppvaknande i tonåren. Jag kände att varför ska inte tjejer och killar ha samma villkor.
När gjorde du bort dig senast?
– Jag kommer att svar såhär nu: Jag pratade med en vän som är från Lövånger innan jag kom hit och frågade om hon hade något medskick. Hon sa att det är väldigt viktigt och känsligt det här med AIK och att det snart är match mot Frölunda, och jag är ju göteborgare, så ta inte upp det, sa hon, säger hon och skrattar.
Vilken av dina politiska insatser är du mest stolt över?
– Jag är väldigt stolt över att vi stoppade marknadshyrorna. Hade vi haft dom i dag så kanske vi hade haft enormt höga hyreshöjningar.
Det var i samband med att Stefan Löfven fick misstroendevotum?
– Ja, vi var väldigt tydliga med att vi inte kunde stödja en regering som inför marknadshyror, inte på våra mandat. Så funkar demokratin. Ska vi bidra med våra mandat så gör vi det inte till saker som kommer att förstöra folks liv.