”Jag såg nyligen en korvbrödssemla. Det var ingenting för mig”, säger traditionsexperten Mattias Axelsson.
Att vi äter semlor över huvud taget har med den kristna fastlagen att göra. Fastlagen är alltså de förberedande dagarna innan fastan. Den består av fastlagssöndagen (eller fläsksöndag), blå måndag (eller bullmåndag) samt fettisdagen – numera även kallad semmeldagen.
– Det är då man ska äta semlor, enligt mig. Fastlagen får någon typ av crescendo på själva fettisdagen, säger Mattias Axelsson.
Det är framförallt den katolska kyrkan som fastar inför påsken. ”Ju mer religiöst Sverige har varit desto hårdare har man hållit på reglerna. Men i och med att Sverige inte varit katolskt från 1500-talet och framåt så har det inte varit så jäkla viktigt”, säger Axelsson.
– Problemet är att man från konditoriers och affärers sida gärna vill förlänga den här tiden då vi äter semlor. Men det ser vi i samband med de flesta högtider, och det är inte så konstigt heller.
Ur ett försäljningsperspektiv är det bättre att sälja bakverken flera veckor om året i stället för att bara kunna sälja under en dag.
– Det gör att vi numera ser semlor i butiker i princip redan direkt efter jul. Ibland till och med innan jul. Det skaver ganska hårt. För mig är semlorna tydligt förknippade med fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet.
Men att börja sälja semlor tidigt är inget nytt.
– Det har egentligen förekommit de senaste hundra åren, från det att semlorna börjar bli en konditoribakelse. Då ökar också tidsperioden då vi äter semlor.
Mattias Axelsson håller sig till att äta semlor under fastlagen. Norrans reporter Wilhelm Sandelin Anton (bilden) håller däremot inte hårt på traditionerna.
1771 dog kung Adolf Fredrik av slaganfall, men det sägs ofta att han dog av för många semlor (eller hetväggar). Efter hans död ville skalden Johan Gabriel Oxenstierna att hetväggen skulle förbjudas och ”drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Det skriver Nordiska museet på sin hemsida.
Det historiskt utdragna semmelätandet har också fört med sig starka åsikter i alla tider.
– Det finns exempel från både 30-, 50- och 70-tal på insändare där folk beklagar sig över att semlesäsongen börjar för tidigt. Man beklagar sig över traditionernas förfall.
Samtidigt säger Mattias Axelsson att traditionerna ständigt förändras.
– På senare tid finns den här myriaden av olika semmelvarienter. Det börjar någonstans med semmelwrappen och sen kom nutellasemlan, korvbrödssemlan och hamburgersemlan...
Han tror att det hänger ihop med dagens sociala medie-tänk.
– Om du har en märklig semla i dag kan du via sociala medier få jättestor spridning. Det finns ett intresse att hitta saker som ger ”likes” och då behöver man något unikt.
Mattias Axelsson tror att semmelwrappen är här för att stanna. ”Det kommer nog att dyka upp lite några suspekta varianter av semlor framöver, men sen kommer det att mattas av”, tror han. Arkivbild.
Vad tror du om framtiden?
– Jag tror att vi kommer se en ”peak” av de absurda varianterna. Jag tror att marknaden är mättad. Jag kan tänka mig att några nya varianter kommer finnas kvar om 30 år – de som folk faktiskt uppskattar. Semmelwrappen kan vara en sådan. Men de flesta kommer vi titta tillbaka på med ett gott skratt.