Hans Andersson påpekar att de kläder som krävs inom hans förvaltning är dyra.
Hans Andersson, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, är medveten om den stora summan som läggs på arbetskläder till medarbetarna. Detta behövs enligt honom för att de ska kunna utföra sitt jobb.
– Vi jobbar väldigt mycket på gator och vägar, med vatten och avlopp, och då följer vi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetskläder. Vi måste tillhandahålla personlig skyddsutrustning, som skyddsskor, hjälmar och handskar.
Kommunens klädkonto: Arbetskläder för över 8 800 kronor eller under 200 kronorArbetskläder för personal inom samhällsbyggnadsnämnden kostar 8 600 kronor mer per person än de gör inom för- och grundskolenämnden. Något som Hans Andersson tycker är rimligt.
– Alltså, det är ju dyrt med de kläder som vi måste ha, det är mycket pengar det handlar om.
De får kläder vart femte år: ”Det är antingen frys eller köp eget”Uppföljning saknas
Samhällsbyggnadsnämnden lägger mest pengar per person på arbetskläder av de granskade nämnderna. Totalt är summan över tre miljoner kronor. Det görs utan att någon följer upp vad eller hur mycket som hämtas ut.
Ni har ett sparkrav på er för bland annat snöplogning. Borde inte klädkostnaden följas upp?
– Jag utgår ifrån att vår personal använder sunt förnuft, och inte tar ut mer än vad som behövs. Jag anser att det inte behövs någon uppföljning, säger Hans Andersson.
Vi behandlar män och kvinnor exakt lika.
Ni har ingen uppföljning alls medan andra får ett nytt plagg vart fjärde år? Hur du ser på den stora skillnaden?
– Vi har en skyldighet enligt arbetsmiljölagstiftningen att tillhandahålla kläder. De måste ju ha ombyte för att hinna tvätta kläderna, och kläder för sommar och vinter.
Men är det verkligen rättvist att ni kan plocka ut så mycket kläder och dessutom alla typer av kläder medan andra får kläder vart fjärde år?
– Nej, men lagen föreskriver att det är så. Vi behandlar män och kvinnor exakt lika.
Siffrorna oroar facken: “En ständig kamp”Köpte kalsonger
Vid granskningen framkom också att nio medarbetare inom samhällsbyggnadsnämnden hämtat ut kalsonger för 3 470 kronor, samtidigt som ingen hämtat ut trosor. Hans Andersson har svårt att svara på om det räknas som arbetskläder eller ej.
– Det kan handla om de som jobbar med vatten och avlopp, om svåra miljöer med smutsigt vatten som tränger igenom ytterplaggen.
Anders Saadio är chef inom belysning vid Skellefteå kommun och har köpt in kalsonger.
Det är dock inte bara de som jobbar med vatten och avlopp som hämtat ut kalsonger. Avdelningen för belysning står också som beställare.
– Vi behöver flamskyddade kläder då vi går in i en station där det blir en elektrisk urladdning, en ljusbåge, och om vi inte har flamskyddade kläder så kan man börja brinna, säger Anders Saadio, verksamhetschef för belysning i Skellefteå kommun.
Var misstag
Hans Andersson blir förvånad när vi frågar honom hur det kommer sig att belysningstekniker har hämtat ut helt vanliga kalsonger.
– Det låter konstigt, men det kanske finns en förklaring där, säger han.
Hur kommer det sig att några av kalsongerna inte är flamskyddade utan helt vanliga?
– Den kalsongmodellen hade en av våra nyanställda blivit erbjuden av misstag från leverantören. När det upptäcktes var det för sent att lämna tillbaka den, förklarar Anders Saadio.
De vanliga kalsongerna var ett misstag, hur kan du garantera att inte fler misstag sker?
– Vi har en internkontrollplan som vi följer upp verksamheten med. Vi får kanske ta och lägga till klädkostnader på listan, säger Hans Andersson.
Anders Bergström, skolchef vid Skellefteå kommun.
Går inte ihop
Anders Bergström, förvaltningschef på skolkontoret, är inte förvånad över det Norrans granskning visar:
– Så här har det alltid sett ut, vi har ju inte en tradition av arbetskläder.
Det är hans uppgift, tillsammans med politikerna i nämnden, att fördela budgeten de tilldelats. Förvaltningschefen berättar att det har varit svårt att få budgeten att gå ihop. Det är en orsak till de knappa 181 kronor varje anställd har att tillgå per år.
– Ska vi köpa in mer kläder blir det en kostnadsökning och jag har inte riktigt det utrymmet. Självklart skulle man ju vilja ge alla allt de önskar, säger Anders Bergström.
I dag har de anställda inom för- och grundskola rätt till en skaljacka med tillhörande fleece tröja och ett par varmare byxor. Vid varmare, eller kallare, klimat så är tanken den att de ska ha sina egna kläder, någon ersättning för slitage får de inte.
– Ja, så har det alltid varit, säger Bergström.
Vill du att det ska fortsätta vara så?
– Det är inte upp till mig att besluta om, då måste jag ta pengar från något annat. Det är inte heller så att alla alltid vill ha samma kläder, så just nu är det så, säger Bergström.
När beslutet togs om att införa arbetskläder till anställda inom för- och grundskolenämnden var kommunen noga med att understryka i sitt beslut att det gjordes utifrån ett ”jämställdhetsperspektiv”. Deras anställda skulle ha ”lika villkor” som andra inom kommunen.
”Inte jämförbart”
Det skiljer nära 8 600 kronor per anställd mellan samhällsbyggnadsnämnden och för- och grundskolenämnden. Anders Bergström menar dock att det inte går att jämföra kostnaden för arbetskläder mellan olika nämnder.
– Vi vill ge mer till alla men just nu är det en fråga om prioriteringar. Det är det här vi har och det uppdrag vi har att hantera, säger han.
Är det rättvist ur ett jämställdhetsperspektiv?
– Varje nämnd och förvaltning jobbar säkert med dessa frågor, säger han.
Vi frågar ytterligare en gång om hur rättvist han tycker att det är, men får inget svar.
Kan inte påverka
Politikerna i kommunstyrelsen är medvetna om orättvisorna, men anser att de inget kan göra.
– Det är upp till nämnderna att göra sina prioriteringar, säger Agneta Hansson (V), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen har skrivit under det europeiska jämställdhetsdirektivet som gäller i hela kommunen. De lägger även det förslag på nämndernas budget, som fullmäktige beslutar om. Trots det menar kommunalrådet Lorents Burman (S) att kommunstyrelsen inte kan påverka hur det ser ut i de olika förvaltningarna.
– Ja, den här frågan måste förvaltningarna hantera. Kommunstyrelsen fördelar årligen pengar till nämnderna, utifrån den summan måste varje nämnd prioritera, säger han.
Försökt lyfta det
Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) tror att skillnaden på tusentals kronor mellan nämnderna handlar om felprioriteringar.
– Självklart tycker jag att det är en snedfördelning och vi i Alliansen har försökt lyfta det. Men det beror på resurserna och då har det här har väl inte prioriterats, säger Andreas Löwenhöök (M).
Ett viktigt statement
Agneta Hansson (V), tycker att det är en fråga om hur man ser på kvinnligt- och manligt dominerade yrken. Hon har sedan 30 år tillbaka jobbat med frågan och anser att det inte är ett rättvist arbetsklimat idag.
– Det här är inte ett jämställt arbetsliv. Det sliter på kläderna att vara ute i lekparken. Arbetskläder borde vara en självklarhet, man ska inte ens behöva kräva det. Det är på tiden att vi lyfter fram de mjuka nämnderna, deras jobb är lika viktigt som att gräva ett hål i gatan, säger hon.
Agneta Hansson (V) anser att det är en fråga om synen på manligt och kvinnligt.
Men likt sina kollegor så anser Agneta Hansson att det inte finns något kommunstyrelsen kan göra.
– Vi har ansvaret att få budgeten att gå ihop, vi lägger ett budgetförslag som är finansierat, men det är upp till nämnderna att göra sina prioriteringar.
Jobbar med frågan
Maria Marklund (S), kommunalråd och ordförande i personalnämnden, var med och beslutade om arbetskläder till personal inom för- och grundskolenämnden. Hon hoppas att bättre prioriteringar ska göras i framtiden.
– Det handlar inte om att vi inte är medvetna eller förstår, utan det är absolut en fråga vi måste arbeta mer med, säger hon om granskningen.
Hon berättar att personalnämnden nu har börjat titta på hur det ser ut med arbetskläder inom kommunen.
Jenny Kejerhag
Stina Bergström