I Skellefteå kommun pågår flera projekt som syftar till att utveckla det digitala lärandet.
Ett stort jobb handlar om förändring av läroplanen som innebär mer digitalt lärande från juli i år. Konkret innebär det bland annat mer programmering i matte och teknik inom alla årskurser.
– Men digital kompetens finns inlagt i alla ämnen. Vi har skapat programmeringsväskor åt lärarna med innehåll för att man ska kunna jobba med programmering från förskoleklass till nian, säger Magdalena Kågström, chef för digitalt lärande vid kommunen.
Ny guldgruva för kommun och företagMan inför även Office 365 som innebär att elever och pedagoger kan samarbeta med och kommentera skolarbetet i realtid via digitala verktyg och dela dokument.
Fyra skolor med
Fyra skolor ska även få testa på artificiell intelligens. Med hjälp av AI och screening av ögonrörelser ska elevers läsförmåga kartläggas.
Skolorna i Byske, Bergsbyn, Burträsk och Bureå ingår i det pilotprojektet och eleverna som deltar går i årskurs ett till fyra.
– Alla elever ska testas med jämna mellanrum från och med nu och under hösten. Sedan ska vi jämföra resultatet med de metoder vi har i dag för att se hur funktionen är, säger Magdalena Kågström.
Metoden med screening av ögonrörelser har testats i bland annat Stockholm. Där har man sedan gjort detta tillgängligt för alla skolor.
Mer på distans
Tillsammans med Lidingö och Kungsbacka har Skellefteå sökt ett stort Vinnovaprojekt för att testa ”internet of things” i skolan. Det handlar exempelvis om ansiktsscanning och närvaroregistrering, mätningar av exempelvis ljusstyrka, buller och schemaläggning för att se vad som påverkar studiemiljön mest.
Kartlägger information för att se vad som måste skyddas– Vi hoppas på det och är vidare i första uttagningen för att få finansiering.
Fjärrundervisning är ett annat område där man ser över möjligheterna att digitalisera mer. Redan i dag jobbar man med det inom modersmålsundervisning och studiehandledning.
Vi kommer att kunna vara så mycket närmare det vi studerar.
– Det blir nog mer framöver. Tanken är att utöka med moderna språk. Det ligger också som förslag hos regeringen att tillåta det i fler ämnen från årskurs 7-9, säger Magdalena Kågström.
Fem till tio år fram i tiden räknar hon med att programmeringsbiten växer men även att man arbetar med 3 D-byggnationer.
– I framtiden gör eleverna än mer virtuella besök på såväl exempelvis museer eller i andra länder. Vi kommer att kunna vara så mycket närmare det vi studerar.
Anpassad undervisning
Hon tror det blir mer virtual reality, hologram, artificiell intelligens, exempelvis i from av chatbots som eleverna kan prata med och ställa frågor till. Redan i dag finns exempelvis Albert den digitala matteläraren, som alltid är tillgänglig på nätet.
– Jag tror också att det kommer fler adaptiva läromedel som känner av elevernas kunskapsnivå och ger dem rätt utmaningar för att utvecklas, säger hon.