Canasta: Berith tittade en halv dag - det räckte

Somliga av dem har så väldigt svårt att sluta. När alla de andra gått hem och det bara är två kvar, då får de spela mot varandra helt enkelt. Drottningar, jokrar och så ett visst mått av klöver, det är vad som krävs när PRO:s eget canastagäng spelar loss på onsdagarna.

Visst kan de vara fem ibland när Elsy Markstedt Sjödin (närmast kameran) Ulla-Britt Sundlöf (till vänster), Gudrun Gustavsson (mitt emot), Siv Boström och Karin Nylén spelar sambacanasta.

Visst kan de vara fem ibland när Elsy Markstedt Sjödin (närmast kameran) Ulla-Britt Sundlöf (till vänster), Gudrun Gustavsson (mitt emot), Siv Boström och Karin Nylén spelar sambacanasta.

Foto: Foto: Jeanette Lövgren

Skellefteå2020-01-04 12:00
undefined
Lek med lekar och glöm inte bort att ha koll på poängen.

I detta nu består gruppen av drygt 30 personer.

- Vi vill gärna bli ännu fler. Kom hit och titta, uppmanar Siv Boström som var med och startade canastagänget för 17 år sedan.

Att titta innebär att en kortspelsintresserad person, som inte vet hur canasta går till, helt enkelt knallar in i lokalen, slår sig ner på en stol och tittar på när de vana rävarna drar en spader.

"Det här börjar nästan likna en folkrörelse."

Precis sådär gjorde Berith Rönnlund för ett par år sedan när hon var ny och grön.

- Jag satt och tittade en halv dag, sedan började jag spela själv, berättar Berith som gör som så många andra - samlar sina kort i en korthållare för bästa möjliga översikt.

- Det här börjar nästan likna en folkrörelse, förklarar canastafantasten Elsy Markstedt Sjödin.

Elsy känner till flera kortspelsgäng i stan, inte minst på Anderstorp. Och i Gamla Seminariet, där PRO håller till, där spelas det bridge också. I detta hus finns det faktiskt bara en veckodag som är helt kortfri och det är fredagar.

undefined
Hon kom, hon såg, hon spelade. En gång var även Berith Rönnlund en nybörjare.
undefined
Lotten avgör vem som spelar med vem. Den här gången hamnade Rauha Lundkvist och Annika Hällgren vid samma bord.

Siv Boström hävdar bestämt att det finns två saker som är riktigt nyttiga - korsord och kortspel. Båda håller hjärnan i trim. Och i den variant av canasta som spelas just här, och alltid parvis förstås, så används tre kortlekar samtidigt. Det blir många knektar och hjärterfemmor att hålla reda på.

Just det, så fungerar det i detta gäng. Vid andra spelbord, i andra lokaler, på andra orter, där är det helt annorlunda för det finns hur många canastavarianter som helst att välja på. Så att undertecknad ska försöka förklara för dig, kära läsare, hur spelet går till, det är bara att glömma. Nej, du får helt enkelt lov att pallra dig dit och titta själv.

Skulle det sedan vara så att du råkar fastna för, och bli kvar, i just denna kortkrets (enbart damer i skrivande stund), då är det två saker du bör känna till. Båda handlar om klöver.

- Den som vill spela med oss måste bli medlem i PRO, förklarar Elsy.

- Dessutom måste varje spelare betala 20 kronor varje gång de är här, tillägger Siv. De pengarna går till att betala hyran.

En annan sak som det kan vara bra att känna till är pratet.

I canasta är ett visst babblande runt spelbordet fullt tillåtet. Bara det inte stör grannborden för mycket.

Sedan återstår väl bara en enda sak som behöver ett särskilt påpekande: Att de har så otroligt roligt, de där canastamänskorna. Det är därför somliga aldrig vill gå hem.

undefined
Visst kan de vara fem ibland när Elsy Markstedt Sjödin (närmast kameran) Ulla-Britt Sundlöf (till vänster), Gudrun Gustavsson (mitt emot), Siv Boström och Karin Nylén spelar sambacanasta.
Canasta

Är: Ett kortspel som uppfanns i Uruguay. På 1950-talet spreds det via USA till resten av världen.

Spelarna ska: Samla ett visst antal poäng. Protokoll måste alltid föras.

Canasta: Betyder ”korg” på spanska och är benämningen på den viktigaste kortkombinationen.

Antal deltagare: Spelet är i första hand avsett för fyra deltagare som spelar ihop parvis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!