En av talarna på Byggdagen var Catharina Elmsäter-Svärd som sedan 2017 är vd för Sveriges Byggindustrier. Innan dess har hon bland annat varit infrastrukturminister samt finanslandstingsråd i Stockholm. Hon betonar vikten av att branschen även framöver är attraktiv, sund och säker.
– Vi får klä skott för hela branschen när det gäller fusk. Men man ska komma ihåg att bara en tredjedel av de cirka 300 000 personer som arbetar inom den svenska byggbranschen är med i företag som är medlemmar hos oss. Ytterligare en tredjedel arbetar hos företag som har hängavtal med oss och en tredjedel är varken medlemmar eller har hängavtal, berättar Catharina Elmsäter-Svärd.
Hon konstaterar att det finns alltför många byggföretag som rundar lagar och regler både vad gäller skatter och arbetsmiljö.
– Om vi i branschen inte kan erbjuda en säker arbetsplats är vi inte attraktiva som arbetsgivare. Det måste råda sund konkurrens och Sveriges Byggindustrier har en nolltolerans mot fusk.
Anna Lena Norberg, journalist vid webb-tidskriften Stoppafusket, fortsatte på fusktemat. Hon tog bland annat upp skattelagstiftningen, olika fuskvarianter och fallbeskrivningar.
Sedan i höstas är Anna Lena och hennes kollega Thomas Lundh knutna till Sveriges Byggindustrier för två år framöver. Deras uppdrag är att överföra kunskap, föreläsa och utbilda.
Hon börjar med att konstatera att det finns minst 100 000 gästarbetare i Sverige.
– Tyvärr rör det sig alltför ofta om svart verksamhet och värst drabbad är transportbranschen följt av byggbranschen, berättar Anna Lena.
Olika försök har gjorts att uppskatta den svarta marknaden. 2008 gjorde Skatteverket en rapport om saken och kom fram till att 133 miljarder kronor som skulle ha betalats in som skatt, aldrig betalades. 2013 räknade den österrikiske nationalekonomen Friedrich Schneider på storleken av de svarta marknaderna i Europa. Han kom fram till att den svarta ekonomin i Sverige står för 14 procent av BNP.
– Om Schneider har räknat rätt går det svenska samhället miste om 200 miljarder i form av statlig och kommunal skatt.
Anna Lena Norberg tipsar om att det första man bör göra när man anlitar ett utländskt byggföretag är att undersöka om de finns registrerade i utstationeringsregistret. Sedan 2013 finns det en lag kring detta.
– Det har tidigare inte varit så många som registrerat sig men det börjar bli bättre. Om det utländska företaget inte registrerat sig kan de få en sanktionsavgift på 20 000 kronor från Arbetsmiljöverket, säger Anna Lena.
Hon lyfter också fram EU:s förordning 883/2004 där det står att ett företag ska tillhöra socialförsäkringssystemet i det land där det arbetar.
– Vi har studerat ett hundratal utländska företag som har största delen av sin verksamhet i Sverige. Men trots detta väljer de flesta ändå att betala sina sociala avgifter i hemlandet även om procentsatsen är högre där än i Sverige.
Hon och Thomas Lundh konstaterade att det fanns en hund begraven här och hittade svaret.
– I hemlandet registrerar de en låg lön och ett högt skattefritt traktamente. Vi kallar detta för den baltiska fuskvarianten som döljer lönedumpning.
Ett annat sätt att komma undan svenska skatteregler är att hävda att man inte har ett fast driftställe vilket om så var fallet skulle innebära att man likställs med ett inhemskt företag.
– På så sätt kan man flyga under Skatteverkets radar, konstaterar Anna Lena Norberg.
Under Byggdagen berättade också Enar Nordvik, Lars Hedqvist och Evelina Fahlesson om vad som händer på byggfronten i Skellefteå och Johan Hallberg, regionchef för Sveriges Byggindustrier presenterade det regionala perspektivet.