Mitt på denna lägda skulle du inte få bygglov. Möjligen vid ett skogsbryn, men då ska huset vara i närheten av grannar. Det är innebörden i Skellefteå kommuns nya vägledning.
Att det byggs nya bostadsområden på jordbruksmark har varit kritiserat i södra delarna av Sverige.
I den nya vägledningen skriver Skellefteå kommun att här är utmaningarna snarare att jordbruksmark växer igen, än att den bebyggs.
Göra mera mat
Men reglerna blir ändå anpassande till den nationella livsmedelsstrategin från 2017. Enligt den ska livsmedelsproduktionen i Sverige öka, och därför väljer Skellefteå kommun att se på all mark som brukningsvärd, även om den i dag inte används.
Enligt reglerna ska nya bygglov kunna ges om den tänkta bebyggelsen stärker ortens karaktär. Huset ska passa in i befintlig orts- och gårdsstruktur. Infrastruktur som redan finns ska nyttjas. Byggandet ska inte försvåra för att driva rationellt jordbruk.
Inte ensamma hus
Enligt vägledningen ska de nya husen ligga där det redan finns hus, så man nyttjar befintliga infarter, vatten och avlopp. Lägen på jordbruksmark där huset blir helt ensamt ska undvikas.
Det nya huset kan ligga i en befintlig klunga av hus, eller förlänga byn i ytterkanten.
När man letar lägen ska man tänka på landskapets förutsättningar så att huset inte ser ut att vara utkastat på en åker. Det kan vara skogsdungar, skogsbryn, backar, berg.
Husen ska ha ett skyddat läge, inte bara känslan när man ser på det, utan också rent fysiskt mot väder och vind.
Utanför detaljplan
Vägledningen om byggande på jordbruksmark antogs i senaste mötet med bygg- och miljönämnden.
Den gäller enbart när folk vill bygga på ej planerad mark.
När områden har detaljplan så har redan planavdelningen övervägt om byggandet är lämpligt.
Folk har frågat
Lovisa Hällkvist, fysisk planerare på Skellefteå kommun, säger att det gjorts en del förfrågningar från folk om att bygga utanför planlagt område.
Då börjar man med att ansöka om förhandsbesked, så att man i ett tidigt skede får veta om platsen anses lämplig.
– En del önskemål har handlat om jordbruksmark, och de blir ofta komplexa eftersom man ska väga olika intressen mot varandra.
Ett samhällsintresse
Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark bara tas i anspråk om det handlar om samhällsintressen som inte går uppfylla på någon annan plats.
– Därför behövde vi en diskussion om hur vi ska ställa bebyggelseutveckling mot jordbruksmarkens värden. Det fastställs nu genom denna vägledning, säger Lovisa Hällkvist.
Hon säger att det varit intresse för att bygga i flera olika byar, och vill inte ange någon speciell.