Sandra Wallström. Arkivbild: Christoffer Åhlund
Kommunens miljöavdelning har under året bland annat kontrollerat allergiinformation samt redlighet, det vill säga om kunden får rätt information om livsmedel med mervärde. Är den fetaost som används riktig eller används vanlig salladsost, till exempel.
En sammanställning som Norran tagit del av visar att 28 av 140 restauranger och kaféer, 20 procent, gav felaktig allergiinformation. Det gällde främst ägg, gluten och räkor.
– Vi har tittat på olika rätter och sedan bett att få allergiinformation vilket vi sedan verifierat mot ingående ingredienser. I vissa fall har det framkommit att informationen som gavs varit felaktig, säger Sandra Wallström, miljöinspektör.
Gluten kan till exempel förekomma i crabfish och soja. Räkor kan finnas i viss currypasta som används i såser.
– De flesta hade bra allergiinformation, men bristerna är inte godtagbara. Rätt allergiinformation är en förutsättning för att den som är allergisk ska serveras säker mat.
Av de 28 som gav fel information har Sandra Wallström och hennes kollegor hunnit göra återbesök på 18 ställen. Alla hade åtgärdat felen vid kontrollen eller efteråt.
– Vissa åtgärdar redan på plats när vi påpekar bristerna, men vi gör ändå en uppföljning när vi kontrollerar nya maträtter, säger hon.
De resterande 10 restaurangerna och kaféerna kommer att få uppföljande besök under 2020.
”Kolla så att man får det man betalar för”
När det gäller redlighet så har presentationen och menyer 75 restauranger och kaféer kontrollerats. Kontrollen har gått ut på att verifiera deras påståenden om exempelvis ekologiskt, närproducerat, vegetariskt, livsmedel med skyddade beteckningar, finare styckningsdetaljer och andra exklusiva råvaror. Det är bara de som påstår att deras produkter innehåller livsmedel med mervärde som har kontrollerats. 27 av dem hade avvikelser, alltså cirka 36 procent.
– Vi vill kolla så att man får det man betalar för och det man tror att man köper. Vi har sett att den skyddade beteckningen fetaost har använts för annan, billigare ost, att renskav egentligen varit hjort, att pilgrimsmusslor varit andra typer av musslor, att parmaskinka varit någon annan lufttorkad skinka och att parmesan varit någon annan ost. Det går bra att använda produkterna, så länge menyn speglar sanningen, berättar Sandra Wallström.
De flesta åtgärdade felen på plats, men livsmedelskontrollen kommer att göra återbesök under 2020.
”Inte satt i system”
Hon vill poängtera att många är duktiga och noggranna och att hon upplever att de flesta brister inte är medvetet fusk.
– Det beror många gånger på okunskap, slarv och bristande kommunikation med grossisten. Det är i några fall som de har tyckt att den riktiga varan varit för dyr och bytt ut den mot annan billigare råvara och det är inte okej, det är att lura kunden. Men vi upplever generellt inte att det är ett fusk som är satt i system.
Samtidigt har alla som driver en restaurang eller ett kafé ett ansvar menar hon.
– De behöver läsa på förpackningen. När det gäller exemplet fetaost så tror jag att kunskapen är hög. När det däremot gäller parmesan så har restauranger berättat att de nästan känt sig lurade av grossister eftersom de har fått höra ”vi har en billigare produkt som är samma sak”.
Hon vill också framhäva att hon och hennes kollegor tycker det är roligt att många riktar in sig på att servera finare råvaror.
– Det är något vi vill uppmuntra, men det är viktigt att kunden får rätt information, för att det ska vara likvärdig konkurrens och för att kunden inte ska bli lurad.