Hur kommer det sig att nära hälften av dem som är födda i slutet av 1800-talet aldrig fick barnbarnsbarn? Den fråga som ställs i studien är ”vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut”? Studien visar ett särskilt intresse för Skellefteåregionen.
Vilka slutsatser går det att dra från studien?
– Det finns två omständigheter för att inte efterlämna några barnbarn och barnbarnsbarn. Den ena är att många dog innan de fyllt 45 år och den andra är att det var ett lågt barnafödande i första generationen, säger Martin Kolk.
Det innebär att för den som endast har ett eller två barn ökar risken markant för att ens släkt ska dö ut. Den som istället har fem eller fler barn har en, i princip hundraprocentig, chans att få barnbarnsbarn.
Något som också spelar roll är om du är fattig eller rik. Den som har det riktigt gott ställt tillsammans med den som har det skralt är de grupper som mer sällan hade efterlevande i följande generationer.
De flesta får färre barn idag.
– Det kommer på sikt att leda till att fler släkter kommer att dö ut i framtiden, menar Martin Kolk.
Intressant är att samkönade par, kvinnor, får nästan lika många barn idag, som kvinnor i en heterosexuell relation, berättar Martin Kolk.
En anledning till att Skellefteregionen tar sig utrymme i den här studien är att det är den region som digitaliserat församlingsregister från 1800-talet slut och därför har extra hög kvalitet på sin befolkningsdata.
– Det finns ovanligt bra och välbehållen data i Skellefteå, säger Martin Kolk, forskare i demografi på Stockholms universitet och en av dem som skrivit rapporten.
Genom tiderna har kyrkan registrerat dödsfall och födslar i Sverige. Och i Skellefteå är den här datan i ovanligt bra skick.
– Därför går det att se långa livslinjer och den fråga vi ställer oss i relation till Skellefteå är varför nära hälften av kvinnor och män i Skellefteregionen födda 1885-1899 aldrig fick några barnbarnsbarn.
Det som gjorde Skellefteregionen bra att kika lite extra på är att det fanns gott om bönder. Bönder har genom tiderna haft fler barn än arbetare och högutbildade.
– Det var en ganska stor andel bönder som ägde sitt eget land och dom rörde inte på sig så mycket. Det var lättare för dem att gifta sig när dom hade egen mark och därmed blev stadigvarande, säger Martin Kolk.
Det var mer rörelse i södra Sverige eftersom det var färre som ägde sin egen mark där.
Vad ska vi göra med kunskapen?
– Vi lär oss hur släktled ser ut.
Martin Kolk säger att studien om släktled kanske inte direkt ger någon praktisk användning.
– Men den ger en förståelse för hur exempelvis förmögenhet ärvs mellan generationer och den ger även kunskaper om genetiskt arv.
Läkare är en grupp som har nytta av materialet.
– Läkare är särskilt intresserade av Skelleftesjukan, berättar Martin Kolk.
Den data som används handlar om den första generationen Skelleftebor.
– Jag önskar att hela västerbottenskusten digitaliseras, säger Martin Kolk.
Är släkten värst?
Martin Kolk har en ny studie på gång som handlar om social rörlighet där frågan är om hur mycket släktled påverkar dig och dina livschanser.
– Syskon delar mycket medan kusiner delar något litet, allt påverkar.