Betalade ut arvoden till personer som inte jobbade

Brukarna fick inte sina insatser men kontaktpersoner som inte jobbade fick ersättning ändå. Nu har en chef inom stöd och service anmält ytterligare fall där kommunen brustit i kontrollen. ”Det finns flera förklaringar men inget försvar. Bland annat har vi brustit i uppföljning och dokumentation” säger Åsa Israelsson, avdelningschef för stöd och service vid Skellefteå kommun.

Brukarna fick inte sina insatser men kontaktpersoner som inte jobbade fick ersättning ändå. Nu har en chef inom stöd och service anmält ytterligare fall där kommunen brustit i kontrollen.

Brukarna fick inte sina insatser men kontaktpersoner som inte jobbade fick ersättning ändå. Nu har en chef inom stöd och service anmält ytterligare fall där kommunen brustit i kontrollen.

Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT

Skellefteå2022-09-29 06:00

Norran berättade i juni att ett barn i kommunen hade beviljats kontaktperson vid två tillfällen per månad men att insatsen inte utfördes. Samtidigt fortsatte utbetalningarna till kontaktpersonen i nästan två års tid. Händelsen skulle utredas och arvodet återkrävas, enligt kommunen. I juni anmälde socialnämnden fyra liknande händelser till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Nu har ytterligare tre fall anmälts enligt lex Sarah. I ett fall har kontaktpersonen inte träffat brukaren sedan sommaren 2021. Kontaktpersonen skulle höra av sig till kommunen och meddela avslut, men det har inte dokumenterats. Arvoden betalades ut sista gången i augusti 2021. Den som skulle verkställa beslutet om kontaktperson har upprepat försökt få kontakt med kontaktpersonen utan framgång. Att kontaktpersonen inte kommit uppdagades när en samordnare tog kontakt för att säkerställa att brukaren träffade en kontaktperson.

För personen innebär det att insatsen inte utförts de fyra gångerna per månad under ett års tid, som var beviljat. Nu ska en ny person rekryteras och en utredning ska göras.

undefined
Åsa Israelsson chef stöd och service, Skellefteå kommun om att kommunen betalade ut arvoden till kontaktpersoner som inte utförde något jobb. ”Det finns flera förklaringar men inget försvar”

Åsa Israelsson är avdelningschef för stöd och service och ansvarig för verksamheten.

Hur kunde detta ske?

– Det finns flera förklaringar men inget försvar. Vi har brustit och har brister i det systematiska kvalitetsarbetet gällande insatsen kontaktpersoner LSS. Den huvudsakliga anledningen är bristen på system, rutiner, dokumentation och uppföljning. Att det har bytts anställda på verkställigheten under fem år har inte underlättat.

Fanns ingen kontrollfunktion?

– Vi har haft en genomgång av samtliga beslut som har gjorts. Vi arbetar med att upprätta rutiner, rapporteringssystem och ledningssystem för att det inte ska hända igen. 

Vad har det fått för konsekvenser för brukarna när de inte fått någon kontaktperson?

– Vi kan inte mäta vilka konsekvenser det har inneburit för de enskilda individerna. I beslut om insatsen kontaktperson kan det handla att bryta isolering, möjliggöra deltagande i samhället, genomföra fritidsaktiviteter, samtal och råd i vardagliga situationer, att bli mer självständig att söka sig till sociala sammanhang. En individ har uttryckt brist på förtroende för Skellefteå kommun.

I juli skrev vi att en åtgärdsplan tagits fram men ändå registreras dessa anmälningar i slutet av augusti. 

– Den första mest akuta åtgärden i handlingsplanen utifrån lex Sarah var att gå igenom alla pågående ärenden och säkerställa att de är aktiva. Det är nu vid uppföljningarna som fler ärenden har uppmärksammats som inte aktiva. Samtliga beslut var genomgångna den 20 september.

Hur många berörs?

– Totalt har tio lex-Sarah anmälningar gjorts i år gällande individer som inte har fått beslut om kontaktperson verkställda i praktiken.

Hur mycket pengar har felaktigt betalats ut?

– Fyra personer har hittills fått återbetalningskrav till en summa av 34 877 kronor. Övriga är ännu inte framräknande.

Och de personer som kommunen har uppmärksammat har fått en uppmaning om att betala tillbaka sina arvoden. Tidrapportering kommer att införas nu där kontaktpersonerna behöver redovisa den tid de har gjort. Denna blir direkt kopplad till ersättningen, vilket innebär: Ingen rapportering - inga pengar. Kommunen ska ta fram ett digitalt rapporteringssystem, liknande de kommunanställda har. Men det är inget som finns i nuläget. I mars 2023 ska handlingsplanen vara genomförd. Resurser till detta behöver tillföras.
Förhoppningen nu är att de ska ha ett bra ledningssystem för verkställarna (de som tar besluten) och en enkel rapportering.  Men även att de ska få ordning och reda och att bristerna åtgärdats. Åsa Israelsson hoppas också på att fler ska höra av sig för att bli kontaktperson.

– Vi behöver invånare som kan och vill engagera sig som kontaktperson.

Vad krävs för att bli kontaktperson?

– Det finns inga specifika krav, bedömning görs om en person är lämplig. Personen ska ha fyllt 18 år, ha tid, engagemang, ett intresse för människor, och en vilja att göra en viktig insats. Syftet med insatsen är att vara en medmänniska. Öka möjligheten att vara delaktig i samhället som andra. Utdrag ur polisens belastningsregister krävs. 

Brister kontaktpersoner

Kommunens förklaringar:

– Bytts många anställda där besluten verkställs under den senaste fem åren.

– Inget fungerande ledningssystem i dag.

– Brustit i uppföljning och dokumentation.

– Högt tryck från nya ansökningar med fokus på att hitta nya kontaktpersoner inom tre månader.

– Inget rapporteringssystem för kontaktpersoner som för anställda.

Kostnad för kontaktpersoner: 1 588 021 kronor (fram till augusti i år). Hittills har fyra personer fått återbetalningskrav på totalt 34 877 kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!